Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Mathematik - Björling, Elementarlärobok i Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyss : var "orimlig, blir rimlig. — Förf. ben ej tillräckligt
emellan.-blotta baleclnondet sh en operation och. sjelfva fack:
ställigheten. = Sidd:..7,:.8 och :9: heter. det,: att. tals ge
sultrdkbons autlipkkation eller division ar derigenom, satt
talen skrifvas efter: hvarandra med -additions-; söbtraktionpsr.
multiplikations-’ eller divisions-tecken frnllön: och : sid. :244
säges Gvadratrot-utdragning verkställas derigenom , att teck-
net V "sättes framföre qvantiteten, "ehurw förut "sid: 202
blifvit sagdt, att man med detta märke blott betecknar; att
qVafatröten skall utdragas ur qvantiteten, som’står derunder”).
Så länge operationstecknen stå qvar, äro operationerna blott
båttckoade, men ej verkställda. "Detta hindrar dock ej; att ju
sådana uttryck som at b,; a—b, a Xb, a:b> (ad) eller
Va ändå. kunna BHetraktas såsom en formell summa , rest etc.
— Stundom finner man vigtiga reglor och underrättelser i i no-
ter under texten, såsom sidd. 26, 39, 63, 84, 250, 342 och
flerstädes. i |
För öfrigt anmärkes följande. : Definitionen: på Algebra
sid. 3 öfverensstämmer hvarken med det begrepp, som man
vanligen fäster Vid-detta örd , ej-.heller med innehållet af Eörf:s
egen böj ”Att utröna och Hövisa tals allmänna egenskaper”,
tillkommer snarare en Théorie’ des nombres, och hvad Alsö:
bran - innehåller deraf; är egentligen att betrakta som lånisat?
ser. Att tala om Fi RPERTReA tern i Algebran, sid. 125;
är mindre egentligt. Semblables nyttjas väl i Franskan både
om göömetriska figurer och algebraiska qvantiteter, "men det”
ta ord framkallar icke så ön Ederbare föreställningen” om nå-
gon viss yttre” form eller "skapnad. "Sid. 49 anser sig Förf:
a
böra bevisa,. att. ett bråk 7 är lika: med quoten af er
dividerad med nämnaren, ehuru redan: sid. 9 säges, att quo-
d
ten af a och b kan” tecknas antingen ured a ib eller med =
Methoden att uppsöka iden största gemensamma divisern. hade
bort icke blott omnämnas sid: 34, utan äfven i korthet fram-
ställas, helst ett förkorteligt bråk förekommer sid. 120, hvars
gemensamma divisor man icke lätt kan finna utan genom an-
vändning–af: denna method: Sid 74 indelas Algebran i 2:ne
delar, den «ena mnehållande theoremer;,: den andra problemer.
Den förra omfattar de fyra räknesätten i hela tal och bråk;
jemte: åtskilligt af. det följande. Men de fyra: räknesätten
kunna lika så väl betraktas som problemer, så vidt man äfven
+) På förra stället talas likväl om Algebraiska vasliteler , på TS
nare om siffertal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
