Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [86] Nya Teckningar ur Hvardagslifvet: En Dagbok; [87] Förhoppningarne, af Förf. till Cousinerna; [88] Torparen och hans omgifning, af Förf. till Cousinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitterhet. - fys > 9
hemtas, förlorad ; det visa hennes utlåtelser om sin oäkta här-
komst och hennes stundom röjda fallenhet för ”Det- går- an -”
systemet: -ledsamma tecken bhos-en sjuttonårig jungfru. Hon
har aldrig spelat, men återger dock ScniILLER , SHAKESPEAR Och
Görpe isupsjätistilatd. än det kanske någonsin från skådeba-
nan blifvit gifvet.” - Den första gång ds — ’ sjulton år: och
uppfödd som en vildkatt — befinner -sig i: ett större sällskap,
der hon känner: nästan ingen, håller hon föreläsningar i ästhe-
tik, dramatik med en talgåfvas flytande som den mest kathe-
dervana professors: Hon begriper ej, naturbarn. som hon är,
och fastän hon skäligen länge: vistats på det vackra och mång-
besökta Fagervik, att någon, ”då hon hvarken är blind eller
döf”. kan konversationsvis yttra till hevne::”ni har baft ett
vackert resväder i dag” ; men då Ophelias leende; vid något.
tillfälle; Hamlet, är ”af den vanliga aciribe sortens! utropar
hon: ”Shakespears ande förgås oeh jag äfven.” — I allmän-
het: och i förbigående sagdt. röjes i Förf:nans’ åsigter af möj-
ligheterna för utbildning till sannt konstnärskap en beklaglig
förbistridg; Den katastrof; som ändtligen tyckes föra Lida
till sina önskningars mål; Hdmunds:egande, är icke bland det
minst: olyekliga; så till-uppfinning som resultat. Det söta na-
turbarnet’ förargas nemligen öfver att Fröken Laura, ett äl-
dre fruntimmer, som med nästan moderlig vänskap omfattar
henne, med några få serdeles oskyldiga ord bryr benne för
”hilla Häradsböfdingen”, och kastar till hämd ett lexikon ”med
trädpermar” i hufvudet på Laura, som nedfaller afdånad; ef-
ter denna bragd: och i :förtviflan. ”dels öfver att man brytt
Så
henne för Häradshöfdingen och dels öfver sin egen öfverilade
kraftyttring "och mest isen att sjelfva Edmund skrattat åt
henne”, kastar hon sig — i sjön, upptages halfdöd, och nu
föranledes: den hittills obeveklige, för henne kallsinnige Ed:
mund att utr ’opa: ”Du -skall lefva och jag vill älska: dig.”
Rarakterer-så tecknade, handlingar så motiverade äro sanner-
ligen att sälta i litanian.
Och denve Edmund — idealet af all manlig fullkomlig-
het, hur: ser väl han ut? Såsom manliga inléalen; tecknade af
qvinnöhand gemenligen pläga. Dock är denne en god del be-
fängdare, än med dylika vanligen är fallet. Såsom en småro-
Iig eSbnlibt må i Re nämnas , att idealet i Dagboken
(Cennarlis ob) och idealet i Förhoppningarne båda, likasom.
genom en : tyst öfverenskommelse, ett slags ”kännande i luf-
ten” hos de begge Förf:norna — blifvit försatta i Friherrligt
stånd. Man torde således hädanefter; med sådana auktorite-
ters tillstånd, få antaga, att Baronen är, hvad verldsliga före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
