Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [5] Törneros, Svenskt och Latinskt Supplementar-Lexikon; i handskrift efterlemnadt. Redigeradt och tillökt af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,W Srmtt6i.ii uk« mimk untmiiUN.
videri altrycker nemligen snbjektiv finhet, apparere
deremot objektiv. — ”Afgörande=c skiljepankt” återgifves
med discrimen, i hvilket fall ordet vånd punkt torde varit
.lämpligare. — ”A fl oeka någon något” öfversättes med:
verkum uUum ex quo elivere. Ordet ullum ar både onödigt oeh
olämpligt, då det endast förekommer i nekande Satser*
Hvårföre det blifvit begaghadt hår, kan rec. så mycket mindre
inse, som det anförda stället har numquam, icke ullum. — Vid
art. ”Afsigt” skulle man lätt kunna tro, att de i sista
exemplet med särskild stil utmärkta verba pariebantur och
eripie-bant anses företrädesvis beteckna en ”afsigl”, då denna likväl
i 8jelfva verket endast antydes genöm Tempus. — ”Allmän
tanka” öfversättes mindre rigtigt med summa hominum opinio.
Ordet summa torde nemligen beteckna en spänd väntan, och
begreppet ’ViHman” antingen icke finnas här; eller ock ligga i
det nn föga bemärkta hominum. — Vid art. ”Bidrag”
öfver-sittes ”de b» nan förmår göra”, med pro virUi parte, hvilket
uttryck blott såvida är riktigt, som dermed afses det i
exemplet äfven förekommande uttrycket ”för sin del” (se t. ex. Cic.
Phil« 13: 4, 8). Skall det åter tillika betyda ”efter förmåga”;
är nttryeket mindre klassiskt. — ”Blott =s med villkor att
den är” återgifves med et is. Detta uttryck betecknar eadast
ett tillägg eller en specifikation, i hvilken betydelse samma
exempel äfven finnes begagaadt under art. ”Derjämte.” Skall
”villkoret”, som ligger i ”blott”, bestämd t angifvas; tordemnfe
böra använda modo, dummodo. För Öfrigt heter det hos
Cé-mero på det ställe, h vari från det bevisande exemplet är
hem-tadt (Sen. 18, 6o), enligt Orellti text sed oam, ieke et enm.
Också har dçnna läsart blifvit följd, då samma exempel hltfeK
anfördt på ett tredje ställe, nemligen under art. ”Se geium/*
— Vid art. ”Början” har uttrycket ”b. göres”
blifvitåtmrgjf-vet med initium oritur ab. Denna firas begagnas icke absolût,
såsom den Svenska, hvilken den skulle motsvara, utan hör tall
det nyss förut anförda ”göra början med.” —• ”Dö mm a cs
sitta domare*’ öfversättes med judicare, hvilket ord icke gema
brukas absolut. På det citerade stället står äfven esse
judi-\øeip, icke judicare. — ”Få mer” återgifves med ”adquirere i
pekande meøiogar.” Likväl förekommer adquirere äfven i
ja-ltendp miser, t. px, Cic. Fam. 10:3 oeh Att. t: I. —-
”Föf-öfversättes Q rigtigt ined prior, hvilket Ord förutsätter
en r*l*tioa, då ”förhand” ofta står absolut. Också uttrycker
priores på det anförda stället, att den ena parten icke ville
tala förr än motparten yttrat sig. — ”Hysa bekymmer”
åter-^ifves med publica Patribus inerat sollicitudo, hvarvid hort
jnamrltas* att lyiäere brukar inesse med in och Abiet. hellre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
