Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [8] Pütz, Hufvuddragen af Medeltidens Geografi och Historia för Gymnasier och andra läroverk - Philosophi - [9] Ahlman, Om den så kallade Dogmatikens förhållande till den rena Evang. läran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunnat vara vidlyftigare och bort vara fullständiga, d. ▼. 8.
omfatta hela skådeplatsen för de berättade händelserna, något
som de nu icke göra. De speeiela anmärkningar, som skulle
kunna göras , äro hvarken rätt många eller rätt vigtiga. Rec.
framställer några, endast för att visa, att han ansett arbetet
väl värdt en detaljerad granskning. Sid. 9 förlägges
Longo-bardernas rike till öfra Donau; på grund af Spruners
auktoritet torde det böra flyttas längre i öster. Sid. 15 står genom
tryckfel 736; bör vara 756. Sid. 55 berättas Lothringens
af-fall till West-Frankiska riket; lämpligen borde väl då förut
vara omtaladt, att det kommit, och huru det kommit till
Ost-Frankiska riket, hvarifrån det affoll; Sid. 74 säges Richard
Lejonhjerta hafva stupat i kriget mot Philip August; detta krig
var redan slutadt då Richard, som bekant är, i en fejd mot
Grefven af Limoges fann döden.
Utan tillgång till Tyska originalet kan rec. icke noga
be-dömma öfversättningens värde. Det i allmänhet lediga och
vårdade språket lärer ingen läsare misskänna , liksom ej heller
Utgifvarens stora förtjenst, att hafva gjort detta goda arbete
arbete tillgängligt för de Svenska läroverken. a. m. b.
PHU 0 8 0 PHL
[9] Om den så kallade Dogmatikens förhållande till
den rena Evangeliska Läran. Af D:r M. L. Ahlman.
Lund Berlingska Boktr. 1843, 46 sidd. 8:o. (Pris: 16 sk. B:ko.)
Philosophien har alltid på samma gång att bekämpa tvenne
slag af motståndare, de skiljaktiga philosophiska systemerne,
och de anti-philosophiska meningarne. Hennes motsats till de
förra gäller väsentligast innehållet; ty i formen
öfverens-s tå mina de med henne derom, att sanningens yttersta,
deci-derande dogm är tänkandet. Hon måste deremot i de
anti-philosophiska meningarne bestrida både deras kunskapsorgan
och innehåll.
Hon skulle förneka sitt eget begrepp, om bon icke förde
örthodoxa Theologiska Dogmatiken till den sednare kategorien.
Philosophien tager nemligen sin början i formelt hänseende
med den öfvertygelsen, att de omedelbara tbeoretiska
funktionerne (sinnet, känslan, föreställningen, fantasien) sakna
förmåga af ett fulländad! vetande eller sanning, samt att en*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
