Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [24] Crusenstolpe, Koran öfversatt från arabiska originalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
goityékligt lillvftga, oet) sHlhm àfseV sammsmlfsti^Blg* oA
Sens fordringar, hvilket vid öfversäUhingen früïi arabiska»’«+
øå myeket angelägnare, som några téfbpôra ej i~ deltan top#åk
finnas, i samma mening som i de occidentalisk* ttmgomåléti. —*
V. 8. De handla bedrägligt emot G tid. RÄttarer ’ite söka ’mti
bedraga Gud. (Vfvers. har här förbikett skil bruten i
bemärkelsen mellan 3:dje species af verbet o*h ’dfet Rtdaafö»
re i versen förekommande f :slä speé*ies äf’säfama Verb.OcÄ
de märka det icke. Rättare :1 weit detta besinna dé ej. V.
Och Gud ’hav ökat. Rättare: och Gud skatt Öka. •«— V.* 1Ä
Menniskorna. Rättare: andra. *’V.’ fö. Dêrfè Éom h’ott. R.
dem som tro. — Dd de smyga sig undan * titt sina djefldr. R.
när de blifvit ensamma med sina förförare^ V: 15. iékeblef.
R. icke blifver, eller skatt bliftfa. — Att 1 ’IRrde veVseti en om*
kastning i numerus förekommer är obestridligt; men hvadden
i Öfversättningens text utmärkte och i noten 10 Förklarade
ellipsen angår, fruktar ref. att Öfvets. låtit àf Sale förleda*M£
till ett grundlöst antagande, äfvensom ref. ej katt* fatéfct blâfi
Hr C. menar, då han säger att ”originalet v i s a r ,f att; ortféå
*U5 wwPi ej direkt hora till det föregående*’ utan <bör*
ja en ny mening.” Ref. håller före, att den i
originaletlOTfe-konupande kastning i numerus rättast i öfversättningeri’tlftvjäK
sådant sätt undvikas, alt första delen af versen lÿdèk ’i
pluralis, då ock ingen hårdragen ellips behöfvcr antagas. Ref
vill öfversätta denna och de närmast följande tvende verserna
ångefarligen på delta sätt: oV*!1’
16. De äro dem like, som tänd t en eld opp, och ’ïrSft
hvilka; när den väl hunnit upplysa den kringliggande nejdevi,
Gud tager deras sken hort; lemnandes dem i mörker, ött de
ej något se. 17. (Döfve^ dnmbe och blinde äro de; och
der-före sig ej omvända de.) 18. Eller äro dé dem like, som^
då vattendigra skyar urladda sig från himmelen, i hvilka nitära
ker, dunder och blixt är, af dödsrädsla stoppa fingrarna i
ö-ronen för alt ej böra ask knallarna. (Nog träffar Gud dock
de otrogna). " »
V. 20. Och låtit. R. och låter. — Frambragt. R. frafai*
bringar. — Då J hafven kunskap. R. då J bättre veten.
V. 25. Och det skall gifvas dem det som sin&emettan är likan
R. ändock de få det som blott till yttre skenet liknar detta,
jnen i sjelfva verket är vida välsmakligare. De här med icke
kursiv stil utmärkta, textens mening närmare förklarande, ord
kunde rätteligen få plats i en not, och till dem ytterligare
läggas, att just med de paradisiska frukternas här skildrade
yttre likhet med dem, de saliga förnt förtärt på jordben, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
