Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [26] Nilsson, Skandinaviska Nordens Urinnevånare. Ett försök i comparativa Ethnographien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tW %töd Mrftt,*sériés’skitfigeit Bftftfttadé; så’àlt, deFfestlAé
älM^é itylty tfigtiga ftfcta skritte kouimaî ljudet odi
foran-åta Mgtê^èa1 hfirafkrtk^ii, bliftér va! dès nä taebingaHt frain*
gfcat1 gäfhtalde. ’ 1 1 ’
_’L« fftad’tøtrJtfftfr ahdra ochtredje påfetåendet, — alf Fin- ,
oàtne voro ljusa och storvexta, samt attrThor; ât en Fiiisk
6ÉI, ^^‘belîiigü de î tfss mån h va rand Ca och måste
der-föré peöfvate’tHlSartiInanS.
11 * Atl dé^ Firtnät, soin i Tordna tider bebott någon del af
Skandinavien’, varit hogvexta och ljuslätta, torde ur många
dil drtféS stitt tftt antaga; det första oéh ett äf deirriosl
bm-d*fti<tø ar den Omständighet, alt Finska stamiben i
Skandinavien, sft’lØngt historien når, egt alldeles niotsatta yttre
kön-ÉëtgCkefr. väl anför ‘FörP., med stöd af resandes berättelser
«I* ÎMygV att ännu i Asien finnas Finska stammar, som äro
hhgfexW;%Ch ljusa, t. ex. Ostiaker, Vofiaker, Tveluvevascher,
bftt - déääaé förfäder bebott Väft lhrid,( huru har denna race,
Qtatf ritt lemna fcpår éfter sig, otfvcrsprnngtt det öfahlliga
af-stårnd/éom-skiljer oss från Sibirien? Öch när én annan Finsk
Mkritrifof’;ntifl utseendet alldeles olika de ifrågavarande, ännu
hektet* SkanrifSftYrens jord och bildar dess närmaste grannfolk,
troligt, ens tänkbart, att de Finnar, som då innehade
sarahia nejder, voro af en annan stam, elt till kropps- ock
aftftfgtsbiMhïrig’alldeles olika folk?
*’*’ Att âlèt* Thor var én gudoih, kånd och dyrkad af
Fin-tfMe, toTdé ej kunria bestridas, ehuru han i de rent Finska
mytkCKia spelår riågon serdeles rol, hvilket’ dock ar cn
vlg-tfgffalkt; ‘men ått bad ursprungligen sknlle vara en Finsk
gttd^ såfetthi Hr N’.’ fHrmcnar, synes ref. ingalunda sannolikt,
och han nödgas öppet erkänna, att den utmärkte fomforskare,
btfcrS äfhefé bâti Hu grånskar, ingenstädes förefaller honom sa
Htet inhdande 1 sinargömenthtion som i delta fall.
Revisnin-gëti. ’tftodjër’ »ig bufVUdsakligen derpä, att spär till Thors-kult
igénfrdnesdiös de ömhäniode Nordasiatiska stammarna, att Thor
kalldtf’^dett röd^kaggige1”, och således borde vara det der
Ijus-llltå fölkefS egen gud, och att de Norska Hlad<p-«larlärna bland
dbtniska gödar Saknade Thor. Hvad hu först belråffhr det
argritiéeftft,’ soth grUridar §ïg på tillvaron af en högvext öch
ljus-lätt Finsk folkstam i Sverige, så torde det ej få gälla såsom
bevfc-f&rr’än en dylik tillvaro med några särskilda, hittills
dbëkàtfta’; skäl öeh anledningar kan göras, trolig. Att
Hlade-JårFarhe ansågo Thor för en Jotnisk gudoîn, kbndevära
naturligt,’då erkännas måste; att han dyrkades af Jotnarne; men
ieke bevisar ctøt, ätt han Ursprungligen varit cn Jotnisk
gud, lika littt som det ar gifvet, ätt benämningen Jotnar all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
