Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [29] Om Svenska Elementarläroverken och deras förbättring i anledning af Herr J. A. Hazelii skrift ”om Studentexamen och Elementar-läroverkens brister”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dtn snflra presappénémle iavândaÜBgev giUéo 4âfr
jtDgambt oeh således âfVén mon&törebmrs gfoàrska sf dot fdr*t
hJärdik. Mon tror kanske, att denna glömska idietirnköjyg
|«é and t k än sinre lottade knfvndeu, men vi vädja tilkkäaajo
Mrares erfarenhet. Äfven de kista lårjmrgpir kanna glömma»
91«! efter annåri’ måste derföre repétitioner anställas* dfvns’i
aådokia ämnen , som egentlige* till böra föret genomgåogné
klasser. Dessa repetitionér åro ock Öfveralk i de gamla lsrst
teriten brukliga. ’ De nyare hafva, mer eller mindre, antagit
sättOQä plägsed. Peras métbod föt* undervisningen harv oas
II det föreskrifna pensum för en tiss vfdelning ellei* kloss
farit aldrig så väl inhemladt ocli redövisadt, doek cjförinålt
ateStinga liehofvet oéh nödvändigheten af tidtals skeen daåtas*
tagningar. Således försvinna efter hand alla’de stöd, anan
telat henåta för monitör-sySternets fullt’ ändamålsenliga gagn
och brukbarhet.
Yl intrlda har på kurslåenrAgeOs område. ! Ref. till*
étår sig hirom i en omständighet förut hafva byst ett irrigt
kegrèpp» Andra tordé ännu göra detsttOnna. Äfvdn vår o*
kände Förf. syhes ej fri derifran; 1 Nyt ElementarnSkolamy
dér korsläsning brukas, anställas ej blott i högsta klasäd»?
äfanäfveii 1 de öfriga, tkitals TepetitfonOr: ofta r historie
och geographi samt språk; r andra ämnen mindre efta^ mni
I natur al-historien hlotten gång, eller vid4 skolans utgångs*
punkt» Repetitionens nödvändighet är således^ äfven i de noa
skola) för det mésta erkäbd. Men då hvarje lärjunge der
Må*, eller ka* stå, på ett tiolerack> sfactiutatuoH» korse#^
koroeåde af sin* kamrater, hvilka hafva sitt stadions för sig*
iå följer deraf, såsom ock vår Förf. pag. 31* ganska v rigtigt
anmärkt, att i sjelfVa Verket ”klassernas skränkbr åro> ned*
krötnä; obh skolans hela lärjunge-persénal sa oho a nblanctad i
en endu, ständigt rörlig masäa”; hvadaftsåledes , födtfarifcrf.j
”ick« mer négnn undervisning i detta ords egentliga mening
kan ega rum.” Det stränga i detta serimpt oindsoe ksrih
gérer Förf. ujeif, pag. 60 och 61, der det medgifvesv att* dn
ft högsta klasserna af Nya Elementa r-£ kela n ; kvilkahnfvud*
sakligen motsvara ett Gymnasium ; men blott upptaga lO >titt
II läftjongar, hafva tillfälle att ”fördelta i några få > les la g,
Mom hvilka ingen särdeles omflyttning kan éga mm, åtnjotä
en! god ock Utan tvifvel den bästa delen af lärarn*# i noder«
visning.” Med denna inskränkning torde det nämnda om dö*
Met; så vidt det rör de lägre klasserna, få aiwes ega kndWn
uf ett fall^iitigt vitsord. Vare detta sagdt utan umns^nföe^
kloning af skickligheten ork nitet kés deryorande läram,
kvjjka äré förpfigtoåe ätt undervisa efter «kolons hhÉy mak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
