Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [29] Om Svenska Elementarläroverken och deras förbättring i anledning af Herr J. A. Hazelii skrift ”om Studentexamen och Elementar-läroverkens brister”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hédes. ieke knnna uppbära ansTerel för lurad i itr— Idé
■kjligia kaa iaaekellM («lakligL
*’ Ëa irring i af seende pä Nya Elementar-Skolans
karsinsuing tords här oek hör* finna sitt hcrigtigande. Gen
nom. enskddt meddelande Ur ref. sig bekant, att dd kursläs«
ning tillgår ”alls icke sä”, alt gossen lemnas att pä egen
hand* på ’en gång* studera < igenom bela siu kurs, oeh först ae«
dan detta blifvit gjordt, af läraren förböras, utan gossen får
härylikaaami vanliga skolor, läsa sin bestämda lexa för
bvarje lektion, oeh examineras dein, antingen af en mera försig*
kommen kamrat, hvilken vanligen dervid ”alls ieke går släpp«
händ t .tillväga”, eljer oek af läraren, så vidt tiden medgifver«
läxlag finnas/ oeh deri ligger intet ondt, tvärtom en stor
fördel. Men då desSa, enligt skolans idé, oupphörligen kun*
na bryta*, så inträder genast isolerings* system et med alla dess
svårigheter. Ingen plan för ett lexlag kan hålla stånd en
enda månad, knappast en vecka. Om dessa svårigheter ej
knnna undvikas i en skola med blott KM lärjungar, måste
4e naturligtvis fördubblas och tredubblas,* om skolan räknar
300 titt 300 sådana. Nya Elenien tar-Skolans klagesystem,
sena är mena ideellt än verkligt, sätter ej eller emot den
isolerade rövelseo något väsentligt hinder. E)n gosse anses
vsäl *ej Mallo uppflyttad, från klass till klass, förrän han redo*
gjort för alla inom klassen förekommande ämnen, men bHf«
ver han förr färdig med någon kura, hindrar intet att derutt
ytterligare fortsätta tillsammans med den hög1** klassens lär«
jun gar. Därigenom kan ju lätt hända, att han i sjelfve ver«
ket tillhör 3 k 3 klasser, ehuru han anses tillhöra blott en
todaklbsa. ,
»Ret yttrar här-sina starka tvifvolsmål, till oeh nifd sitt
ogillande, ieke att förneka sanningen sin rätt, om den än do ek
slutligen skel le befinna sig på motståndarnes sida, utan en«
dost för att eraå den. En sak i denna oupphörliga rörelae
framstår dock klar och tydlig: det lif oeh den håg, som
der måste utveckla sig. Kanske härigenom ersättning
vinnes för-iden brist, mai med skäl härleder från monitor«
systemets ofullkomlighet qcH från omöjligheten för lärame,
att i de lägre klasserna annorlunda, än gepom kontroll på
monitor erna, kunna medhinna att verksamt ingripa 1 den
egentliga undervisningen? Den grnndlighet, seghet, fasthet och
uthållighet, den förstånd»skärpa och omdömesklarhet, som
man i de gamla läroverken söker åstadkomma genom lärarens
personliga ingripande, kanske vhines den här genom den
oaf-1*1 liga äflan, etrfifvan, diktan oeh traktan efter en högre
Idaés etter hore, hvilken här kan anses rådande? Dorem mi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
