Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [29] Om Svenska Elementarläroverken och deras förbättring i anledning af Herr J. A. Hazelii skrift ”om Studentexamen och Elementar-läroverkens brister”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaper från Kretsen af skolans undervisningsämnen ; fast mera
önskar man, att ännu flera nya ämnen måtte inlagas^
förmodligen utan att medgifva frikallelse från något enda deraf.
Hvadan denna inkonsekvens? Ock huru vill man på en gång
fordra grundligket och mångkunnigkel af ungdom ulan undantag?
Vl jkunna kär ej underlåta alt fästa läsarens uppmärksamhet
på den ändring af Skollagen^ hvilken 11 r Ila/elius pag. (j9 o.
följ. så skarpt ladlar, den äudring nemligen, kvarigenom
flyttning mellan afdclningarna på Gymnasium filiales^ så framt de
fleste lärare dertil i gifvit si 11 kifall. Denna ändring är i vår
tanke blott ett annat uttryck af valfriheten, hvilken Hr
Ilaze-ltus i afseende på de gamla språken förordar, med den
skillnad, att härigenom är en yngling förpligtad alt åtminstone
lära något i hvarje föreskrifvet ämne, på det a(t; om
vettgi-rigbeten, hvilket icke är något omöjligt, kos honom en gång
blifver väckt för en hittills försummad eller med mindre
framgång bearbetad kunskapsgren, han icke då genom total
okunnighet måtte vara förhindrad att deruti rycka upp till sina
kamraters ståndpunkt. Denna ändring ådagalägger således större
menniskokäunedom och mcnniskoomvårdiiad, äu Mr Hazclius och
inånga med honom föreställa sig. I de ämnen, i bvilka en
yngling kan framrycka, der får lian ock framrycka; i de
ämnen åter, för bvilka han har mindre lust eller fallenhet,
tillätes det likväl honom icke alt alldeles stadna på nollpunkten,
af den orsak, som nyss är anförd. — För att likväl icke gifva
Hr Hazelius orätt i allt, vilja vi dock medgifva, att de af
honom och flera yttrade svårigheterna i afseende på de gamla
språken ej sakna all grund. lief, yttrar hår blygsamt sin
tanke, med farhåga att ej å någondera sidan godkännas. Ogerna
talar ref. om sig sjelf, men finner sig dock uödsakad derlill;
dels för att kunna redogöra för sina grundsatser, dels ock
för att afväuda en möjlig beskyllning för likgiltighet eller
ogin-bet mot de gamla språken. Ref. får således angifva sig såsom
en varm vän af filologien i hela dess närvarande vetenskapliga
gestalt, har derpå nedlagt mången tyst uiöda^ som ej varit
utan frukt för hans egen bildning, hyser en stor både aktning
och Karlek för Grekiska och Latin, men icke uteslutande, utan
tror fullt och fast^ att ett högre språkstudium finnes, hvilket
omfattande flera af Asiens och nästan alla Europas fordna och
närvarande tungomål, såsom utgångna från samma rot^ i klart
sammanhang framställer deras successiva utveckling och
förgrening under olika tidehvarf, och utan hvilken kännedom
mången dunkel sida i de olika språken för alltid skulle blifva
outredd. Men för alt återvända till de gamla, klassiska
språken, har ref. ännu cj hört några starkt bindande skäl, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
