Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [29] Om Svenska Elementarläroverken och deras förbättring i anledning af Herr J. A. Hazelii skrift ”om Studentexamen och Elementar-läroverkens brister”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tala för deras totala uteslutande. Klasser ocli stånd finnas
till och med, som mycket väl kunna beböfva känna något
eller några af dem, men hvilka nu äro befriade dcrifran. Så
liar det alltid förefallit ref. som en gala, hvarföre militärer
skulle vara frikalladc från att lära Latin, det både i afsecnde
på ton oek innehåll , mest martialiska språk i verlden. Hura
vigtigt åter Grekiska språket är för det vetenskapliga och ar-*
tistiska lifvet i alla dess rigtningar, kunna blott kännare inse.
Hebreiskan åler kan theologen ocli den (beologiskt bildade
preslmannen omöjligen umbära. Vi vilja ej ytterligare fylla
listan med uppräknandet af fornnordiska och göthiska språken,
det förra så vigtigt för kännedomen af våra förfäders seder
och bruk, af deras fröjder och smärtor, det sednare äter
nyckeln till alla germaniseraude folkslags idiom. Erfarenheten
visar, dels omöjligheten att i ungdomen medhinna alla dessa^
mycket mindre ännu flera språk; dels att de ock sedermera
efter bekof kunna inhemtas; derföre är här ett urval nö digt.
Visserligen hör i första rummet språkens bildande kraft afses,
såsom ock vål* Förf. önskar; och i detta fall äro, i och för
sig sjelfva betraktade, de äldre; klassiska språken onekligen
mera bildningskraftiga än de yngre och moderna ; skolan skulle
då förneka sin idé af uppfoslrings- och lärdoras-anstaU? oq|
den försummade att häråt skänka tillbörlig uppmärksamhet.
Men likasom man i gymnastiken ej börjar med de rörelser,
som fordra mesta kraft och ansträngning, utan småningom
förbereder sig dcrtill genom lättare och mindre mödosamma
öf-ningar, likaså borde man äfven vid undervisningen, själen»
gymnastik, böra följa samma grundsats. Fordom började man
i skolorna sin Grammafica Latina på Latin; sedan på Svenska;
derefter inträngde sig Svenska Grammatiken före den Latinska:
allt innovationer, hvilkas framgång i början betviflad och
motsagd, slutligen måste erkännas såsom en välgörande följd af
den skedda förändringen. Om nu, enligt fleras förslag och
enligt bruket i Nya Elementarskolan och på andra ställen,
Tyskan finge plats efter de förberedande öfningarne i
modersmålet, så kan, efter sorgfälligt öfvervägande af saken, ref. för
sin del svårligen komma Iill annat resultat, än att sådant
vore en väsentlig förbättring. De, som ifra för Latinels intrade
i undervisningen omedelbart efter en kurs i modersmålet;
torde snart finna; att ibland undra fördelar, den projekterade
förändringen önskar bereda, äro äfven de upptagna, som åsyfta
ett grundligare studium af sjelfva Lalinska språket. Den
större förståndsskärpa, detta språk fordrar, hinner ingalunda
tillräckligt utvecklas och beredas endast genom den korta
pro-pedevtiken i modersmålet; men skul]e kunna det genom Ty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
