Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [29] Om Svenska Elementarläroverken och deras förbättring i anledning af Herr J. A. Hazelii skrift ”om Studentexamen och Elementar-läroverkens brister”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sltal ÿrâlM, sont ter deh Wlfclijn[ flrrf oé’frinM attvar*
tH fHMaole språk, * likvll ü nära teslägfaJlt med itbdeia*
mtitet, ’ait hAemtnrtdet «f sjdfva «rdfortdfdet ’ej’kaii mots
syn-nertl^ och s«daH g «nom siti :«lÜrre tiHglpg på re-
flexionstfidetaèr, "an vårt språk eger, och genom ttjeHVa sin
konstruktiotisordmng bildar lill Latinet en tjenlig ö f verging*
{SnKgt denna prHiOip’ skulle, efter de första öfntngarna i
modersmålet, Tjdkan börja i liün ‘oeb fôrfSattàs i llrda med
kraft. Intet Latin ’ skdlle i faba 1 förekomma, men väl någoq
början drraèèd ftke *i ft», t Ultra drefves undervisningen i
La-tinet och Tyilan med tika fart, bvareftar det sednare spriket
borde vara ad rnheroladt, dtt det sedan kunde träda i bak-t
granden, likväl otanatt någonsin lemnas alldeles I sido. La*
tinet ethiillè i IV:ta bestämd öfvervigt, och början skedde med
Franskan för alfa, men med Grekiskan efter fritt val, Greki*
skanoch Franskan btfrde dock til! en del hafva olika timmar,
pl det tatt fckidkligfc ’ynglingar milte ega tillfälle till under«
visning i begge språken, om <fe »3 Önskade. Som man för-,
modar, att endast* (fe skickligaste komme att läsa Grekiska A
bordé de, daktadt användandet af mindre tid pä Franska sprit
ket, likväl kunna hinna följa med sina underlägsnare kamrater
demti. Hebreiskan ooB Engelskan förekomma först p!
Gymnasium, dét förra frivilligt ; sl framt ej tjenligt an siges aty
belt och blllét förvisa’det liH det Akademiska stadium. —
Invändningar möt denna plan kunna visserligen göras, i syn,
nerhet från Grekiskans sida. Ref. är beredd derpl. Men med
Latinet till grand i skolans högre klasser och pl Gymnasierna,
borde ingen minskning inträffa i förmågan att framdeles p|
egen blind göre så stora framsteg i Grekiskan, som erfordra-
des. Förbittrade metkoder och urvalet af de skickligaste lir«
jungerne skalle doek, redan på Gymnasium, drifva detta atatn
dium betydligt framåt, och skänka läraren större tillfredsställ
leise af sm möda, än nu oftast !r händelsen. De offentlige
läroverken stå dessutom på den punkt i allmänna omdömet,
att det ingalonda främjar deras anseende att bemöta hvarje öm*
skan efter förbättring med likgiltighet eller förakt, hvilket då
betalas med bat och njugghet.. Det lr väl och godt att ifra
för den vetenskapliga utbildningen och mot den materiella
nyttan, men alla kunna ej klifva vetenskapsmän, äfven om do
hade erforderliga anlag dertill, och den stora mängd, s#m
sakilar dessa anlag, är föga belåten med ropen mot den
mi-tcriella ny tian, så långe den ej kan bindras, fast mera måste
ingå såsom ett nödvändigt moment under, vår uppfostran oså
sammanlefnad på det teUnriste området. Bättre är dl att öp?
pet erkänna den materiella nyttans rätt till existens och me-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
