Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [29] Om Svenska Elementarläroverken och deras förbättring i anledning af Herr J. A. Hazelii skrift ”om Studentexamen och Elementar-läroverkens brister”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bien leamar Hk vät ej svar på alla fråger, sent deroln skmile
kunna göras. I detta afseende vore önskligt, em genom Di«
rektionens forsorg utginge en utförligare Berättelse, pä ett
ställe upptagande ej blott läroämnen och lärosätt, samt medel
för skoldisciplin o. s. v., utan äfven skolans ekonomi, samt
alla de vigtigare förändringar, som i ett eller annat hänseende
kunna hafva inträffat sedan skolans uppkomst.
lulüan till den förtidiga afgangen från Gymnasierna
anser Fö rf. ligga i förbudet för vederbörande Hector Gymnasii
att vägra afgångsbetyg. Visserligen, till en del, men
huf-vudsakligen i det undseende, som Universiteterna af aider
haft för omogna ynglingar, bvilka der anmält sig, och i
förbiseendet af den $. i Skollagen, hvarigenom yngling, i
händelse af otillräcklig insigt, ovillkorligen förvägras rättighet
att fullständig studentexamen undergå. Universiteterna hafva
nemliifcn stundom sätt sä lån^l i eftersifvenhet för
förnäm-het, börd, rikedom och andra förhållanden, alt de till
studenter upptagit barn i vaggan, att de till Redores illustres
utsett ynglingar i studentäldern o. s. v. Derigenom har,
Gymnasierna och Skolorna oåtspordt, redan för längre tillbaka en
flock ynglingar inom eller bredvid Akademierna inympat sig,
omogen för all Akademisk undervisning. Slutligen, sedan
Akademiens portar sålunda blifvit öppnade för ”gräddans” barn,
hafva äfven plcbejernas skaror ej kunnat förmenas inrusa. Det
anföres visserligen till Universiteternas försvar, att det är
hvar-je Svensk mans konstitutionella rättighet att bosätta sig livar
han vill, och skicka sina söner till uppfostran dit ban limier
lämpligast. Må vara. Men deraf följer ej, att Universitetet
är förbundet, eller kan förbindas, att mottaga hvem som helst,
som anmäler sig, han må vara qvaliiicerad huru som helst.
Universitetet torde göra bäst, både för sitt eget anseende och
för vetenskapernas, att ignorera sådana afkomlingar, som ej
kunna erbjuda någon antaglig garanti för studentvärdighetens
ernående. Derigenom främjas ock bäst så väl dessa
ankomlin-gars egen fördel, bvilka då troligen skulle afhälla sig från att
besöka universitetsstäderna, i synnerhet om Universiteten
öppet proklamerade den grundsatsen, att de ej mottoge andra
än sådana ynglingar, som genast kunde admitlcras till
studentexamens undergående. Universiteten hafva ingen forpligtelse
att uppträda såsom förmyndare för de ”andeligen fattige.”
Botemedlet blifver då värre än det onda, sora skulle botas. Ma
således studentexamen fortfara, men med vissa förändringar;
ingen admitteras till densamma, vare sig från publik eller
privat läsning, utan undergånget förhör vid Gymnasium eller
motsvarande publikt läroverk, samt ordentligt dimissionsbetyg der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
