Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [29] Om Svenska Elementarläroverken och deras förbättring i anledning af Herr J. A. Hazelii skrift ”om Studentexamen och Elementar-läroverkens brister”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån, ditbi bdjig Icke ladnis, vlan officiellt tfllhfnnagifVande tch
ikdet» utvecklande för det läroverk, som betyget utfärdat, tamt
iu-beaatande af dess förklaring; ingen inskrifvas i Akademiens Al b am
eller à termins-katalogen upptagas före stadenlbrefvets erhållande. Om
yngling, sam ej tillhörde Akademien, men likväl för Aina studier ej
kunde förvägras att i Universitetsstaden sig uppehålla, fÖtgrepe sig
mot hvnd aUmjiu lag samt allmänna och särskilda författningar bjuda,
stinde då inför stadens polis eller domaremyndighet till ansvar *)»
Derigenom vore tillräckligt sörjd t både för allmän ocb enskild
säkerhet, för upprätthållandet af Université tets helgd och anseende, samt
garanti lemuad «till förekommande af missbruk« kvaröfver
Elementarläroverken nu, med skäl klaga. Ingen, förståndig far eller målsman
skulle då, utan tillräcklig enskild garanti, i förtid skicka sin son tMer
pupill till Universitetsstaden, om han visste, att Akademien ej brydde
sig om eller toge befattning med en sådan. Akademien beköfde då ej
nedsjunka från sin höga ståndpunkt att vara vetenskapens tolkiiden
högsta mening. Gymnasier,, skolor, pedagogier hade då, sin .egern
afson dra de verkningskrets, och skulle ej klaga öfver Universiteternes
q-hyttiga ocb skadliga inblandning i hvad dem rätteligen tillhör.
Förmågan att studera, yttrar vår Förf., är egentligen det,
som yngliugeh till Akademien bör medföra. Sannt och rätt! Högm
betyg, om <ha firo grandade endast på lexläsmng oeh förhör efter bok,
lem na ingfn säkerhet för tillvaron af denna förmåga, som doek näst
religiositeten, är student-kandidatens vigtigaste och dyrbaraste egendom«
I afseende på skoltukten, hvilken Hr H., pag. 86, ej drager i
betänkände att törklnra vara stadd i fullkomligt förfall,
åtmin-Biéne å tåra gymnasier, yttrar sig vår Förf. med kofsamket, så«*
tam det agnar och austår ea billig och eftertänksam man. Vanart oek
oseder förekomma visserligen partiellt öfver allt, och deras fullkomliga
utrotande lär för alltid komma att höra trU de fromma’ önskningarnas
område. Be kunna ega sin grund dels inom, dels utom läroverket,
men alttid förnämligast inom de felandes eget bröst. HvatTsom
hlr-ltinnin genom, lärares åtgärd* kan botas, det hör ock botas, ock vl
tvifla ingalunda,, att lärare härvid fästa tillbörlig och synnerlig upp-*
märksnmhet. Oc fel och lyten åter, som ega sin rot i förhållanden
utoik läroverken, höra väl derémot ej falla lärarne till last. Ibland
dessa räkna vU äfven de Tördeffliga verkningar, som lättheten att
kunna riä, inträde vid Akademien medför. Fcri af samma natur ock ur*
Sprung yppa «lg ju äfven f nftdra länder. Förf. anför Rektor Hugget
speciella yttrande derom. Herrar l.ektorer lära väl ock ej underlåta
att upptaga denna Af Hr H. mot dem isynnerhet framkastade handske.
Hvnd’det Gymnasium angår, der ref. njutit sin bildning, oeh
hvari-från han sodtitnera, uuder ett treårigt kuratel för den Nation i Upaala
hap tillber, mottagit och till Universitetet aflemaat flera abiturienters
betyg, ocb vid hvilket läroverk han ytterligare under ett besök
förli-gen sommar haft tillfälle att, genom samtal med Rector Gymnasii ock
under genomseende af examens-katalogerna, inhemta tillförlitliga
under-rättristr, kan ref. försäkra, ott Hr U:i stränga beskyllning aus
disoå-plincns ”fullkomliga förfall”, så vidt deu rör detta Gymnasium, är
alldeles ogrundad. Detta torde äfven vara fallet med andra
Gymnasier, inen — hiå de sjclfva försvara sig! Såsom sjelf lärare, under
mer In 1 detenitfurti, Vid de lägre afdehiingarna inom Kathedral-Sko-
*) Hvarföre skuHr nemtigen den privatiser ande yvfgling*tt<ga ött
privilegierad! larum tranflr andra, bMt och bart privata människor?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
