Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Bergstedt, C. Fr. Sagan om Syndafloden hos de gamle Hinduerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■»are förhållande Ull Mann, ehuru de Üfvei icke regelbundet
deraf låta härleda sig. Dessutom härstammar från
ordstammen Manu ännu slägtordet månavas, menniska, man, och i
feminina formen mänavi, hustru, q vinna, liksam Asurerne
efter sin stammoder Dana, kallas Dénavas, i femin. DanavL
William Jones har i Asiatic Researches först i en
engelsk öfversättning bekantgjort den indiska mylheu om
Syndafloden, men ur en grumligare källa ån den vi uti
Mahä-bhårata ega, nemligen Bhâgavata-purâna. De så kallade
p-rdnas och det nyssnämnda episka verket tillskrifvas
visserligen af de infodde en och samma författare, den uråldrige
Vyasa, men ibland de larde är det nu allmänt erkändt, att
Mahâ-bhârata är ojcmnforligt mycket äldre. Och vore också
ieke detta fallet, så skulle det icke fela inre bevis, alt sagan,
såsom deu framställes i den episka dikten, tillhör en tid, som
ligger vidt tillbaka om den, som Bhdg avata-ber ålleken tillhör.
I båda urkunderna är det i eu fisks skepnad, som
gudomen uppenbarar sig för Manny förkunnar honom den allmänna
förestående öfversvämningen och uppfordrar honom att
församla frön af alla arter, och med de sju vise bestiga ett skepp,
samt på oceanen afvakta dess vidare uppenbarelse och ledning.
Författaren Ull Bhagavata inleder sin berättelse ’på ett
dogmatiskt sätt, likasom fruktade han en alltför stor
öfverrask-oing kos läsareu, om hau, utan att förut derpå förbereda
denne, låta en fisk uppträda talande. Han framställer
der-före, att verldsalltets herre, för alt frälsa och upprätthålla
jordar och Brahmaner, andar och dygdiga menniskor, Védas,
lagar och andra kostbara ting, antoge flera olika gestalter,
men att han, ehuru han genomtränger luften och en mängd
väsenden, likväl sjelf förblifver oförändrad, emedan han ickn
besitter någon egenskap, som är förändring underkastad. Nu
berättar han förhållandet med öfversvämningen, och helt och
hållet i den inom sig fulländade och med mythen rikligen
utrustade Hr/iAma-religionen, Ullskrifver han densamma Brahmas
sömn, hvilken efter en lång kedja af verldsåldrar behöfde ro,
under hvilken hvila Hayagrtva, en furste bland Asurerne,
gudarnas fiender, uppsnappade de från hans läppar under
sömnen flödande védas. Vischnu bemärker stölden, och för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
