Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Bergstedt, C. Fr. Sagan om Syndafloden hos de gamle Hinduerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M berättelse, som den i Mahà-bhàrata om Syndafloden,
Vischnu eller hvilken annan’ gud som helst, som växt till når
gon storlek, skulle kunna kallas Brahma. Vore detta fallet,
så skulle vi i de fornindiska skrifterna ingenstädes kunna skilja
den ena gaden ifrån den andra, och endast bero af sednare
kommentatorers våldsamt skrufvade ut tydningar ^ hvilka utan
all kritik förklara allt efter sin sekt och sin tid, och lika
godtyckligt behandla både myt hen och språket. Såsom ett blapd
de många bevisen på en kritisk och dogmatiserande lärdoms
efterskörd på mythens och sagornas falt — och en dylik pe»
riod finnes att vppvisa hos hvarje folk och i hvarje
litteratur, — må vi har anföra de båda skolastikerna Nilakantha»9
och Chatur-Bhujas’ allegoriska tydning af Maha-bharatas
flodsagn: Fisken betyder, enligt den förstnämndes uttydning,
lif-vet, Manu personligheten, jaget (ahankara)9 kärlet och de
öf-riga stora vatten-cisternerna äfven så många särskilda
kroppar, fröna de förflutna handlingarna o. s. v.
1 Bhågavata framställes öfversvämningen såsom en följd
af Brahmas sömn, och först i det följande, med VischmCs
egna ord, tillskrifves den verldens förderf. Episoden i vår
dikt vet deremot likaså litet om Brahma’s sömn och den deraf
föranledda öfversvämningen ; som om den sednare
föreställningen om de Qorton i äfvenså många stora verldsperioder på
hvarandra följande Manu9s. Den räddade konungen, som i
Bhågavata först efter öfversvämningen utköras till en Manu,
uppträder här genast såsom Vivasvat’s (solens) son Manu,
och att andra med samma namn hafva föregått och skpla
efterfölja honom, det antydes icke med ett enda ord. Men
öfversvämningen framställes visserligen icke uttryckligt såsom
straff för roenniskoslägtets ondska, dock synes det som orden:
"denna renings- (afsköljnings) lid för varelserna närmar sig”;
icke kunna tydas annorledes än att genom öfversvämningens
straff verlden skulle renas från sitt urartade tillstånd, emedan
svårligen dermed i bokstaflig mening kan förstås ett verldens
aftvående genom hafvet, som flödat öfver sina bräddar.
Öfver det jättelika diktverk, som den bär nedanföre i
öfversättning meddelade flodsagan tillhör, har förf. nyligen på
ett annat ställe haft tillfälle att omständligare yttra sig. Desa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
