Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [40] Cassagnac, Granier de, Adelsklassens Hist. Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storia egnat något allvarligare studium, behöfva ej erinras
hvarken oui EberhardIs anonyma Försök till en pragmatisk
historia um frälseslandet i Sverige ifrän de äldsta till våra
tider, första gängen tryckt i Stockholm 17(35), eller om Calonii
ofullandade arbete de jtrisco in patria servornm jiire, i
dispu-tatiouer ulgifvet uti Abo 1780—175)5, omtryckt i
författarens opera omnia, I:a delen , i Stockholm 1820, samt i Svensk
öfversättning (af LilVman) utgifven i Jönköping 1850. Det
öf-riga Europa saknade pä samma tid ej heller likartade försök,
af kvilka de allmännast bekanta torde vara de i England af
Hurn (1704), af Hugglcs (1705) och af Morton Eden ( 1707)
allmängjorda försöken till en historia om den fattiga
folkklassen i nämnda land. Isynnerhet har Edens arbete The state
of the poor or an h is tory of the labour in y classes in England
from the conquest to the present period–––––-—- together xvitfi
parochial rejwrts, relative to the administration of workhoiises
and houses of industry; the state of friendly societies and
other public institutions in several agricultural commercial and
manufacturing districts; with a large appendix, containing a
comparative and chronoloyical table of the prices of labour of
provisions and of other. commodities on acconnt of the pour
in Scotland &c. blifvit flitigt rådfrågade och fått ett slags
klassiskt anseende. Arbetet består af 7 Voll. A:o, men
endast den första och en del af den tredje egnades åt förflutna
tiders historia. Det öfriga består af sockenberättclser om
fattigvårdens då varande tillstånd. Lägger man till dessa och
andra försök, som uttryckligen an g i IV a sitt ändamål att gifva
sjelfva folkklassernas historia, dem, som omedelbart åsyftade
framställningen af institutioners eller näringars öden, men
genom ämnets natur lika mycket blefvo folkklassers som
näriu-garnes eller institutionernas historia, så blifver antalet af
äldre historiska försök om särskilda fölklasser för ingen del sa
ringa, som åtskilliga i tryck meddelade yttranden tyckas
antyda. Emedlertid liafva dylika undersökningar genom den stora
hvälfning, hvilken sedan femtio år nästan hela Europa
föregått med folkklasserna, erhållit ett nytt, förr okändt intresse.
Det gifves visserligen ej någon tid, då mensklighelen slår
stilla, och då cj inom de nationer, som slå i spetsen för
rörelsen, förändringar utveckla sig älven i folk-klassernas hvhördes
förhållanden. Men dessa förändringar äro i jemförelsevis lugna
tider så omärkliga, att de oftast undgå den mindre Öfvade
blicken. Förhållandet har under det sislförflutna lialfva
århundradet varit annat. Hvalfuingcn har under denna tid varit
så stor, så hastig, alt nästan hvar klass nu allmänt, ehuru
mer eller mindre klart, känner sin ställning till de öfriga vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
