Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [42] Michelet, Den nyaste tyska philosophiens utvecklingshistoria, Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K*«"» HH detailler vtföid exposition af systemerna ml
kam d»A fj plrflkn»; en sidan ligger atom arbetets plan,
den skalle ock bafva fordrat en utförlighet, »om gjort boken
lür prisets skall oöfversättber. Men en öfversigt uti raska
drag, Tittnande om fullkomlig besittning af ämnet, kanna vi
kofva honom. Framställningens lif ock esprit, som röjer en
författare af franskt blod; skall föra öfven den mindre vane
genom de svårigheter, hvilka för ett kortare arbete äro
oOnd-VikHga, och vias len af h&kens studium hlifvcr aldraminst
in-sägten om en nödvändig gång i philosophions utveckling samt
öfrertygelsen, att något allvarligt, något djupt nu är i fråga,
bvarom samtidens slumrare icke kunna drömma.
Boken är indelad uti IB föreläsningar. I:a f. försvarar
företaget af den närvarande pbtlosophiens historia och
inleder, genom en hastig öfversigt af den äldre pkf losop bien,
till don KnnHskn, som framstelles i den ia f. Klen 5:e
upptages af tres-phihsophiens representanter: ilaman, Herder och
Jacshi. De» 4:e f. innehåller Fiehtes transcendentala idealism,
don kt karakteriserar Fiehteska Skolans bufvtidmän:
Schlegel, Schleiermacher och Novalis. 6:e f. angifVer det vä
sent-B«. rf Fiehtes ombildade System. Med 7:e f. börjar
Sehet-lings ursprungliga philosophie hvilken äfven fyller den 8:e f.
Den 9:e f. gifver en klar framställning af «Schell in gs Nya Lär*.
Solgerska phüosophicn följer derefter i den lite f., och med
den i&e uppnås den Hegelska philosophie*, som fortgår
genans l&e ock I4:e ffi, hvorefter mon i 13:e och 10:e ff. får
lära känna den Hegelska Skolan.
Bekantskapen med de ofvan uppräknade tänkandets Heroer,
af. flertalet bland hildade Svenskar ej kände stort mera ån
till namnet, bör vara loekande och inbjudande. Må ingen
af-skräckas af de dunkelheter, hvilka möta en ovan och
börjande, men bvilka lusten att besegra svårigheter skall lätta ock
ihärdigbeten att läsa om ånyo, hvad ej i första blinken klar*
nnas ganska säkert skall öfvervinna. Anna mindre gäller
«iftdaoflykten till en i sanning blott inbillad saknad af tid.
Det gifves helt säkert ingen kultiverad nation; som bar oft
mycken tid »om den Svenska; ty ingen gifver sig sft god tid
anm den. Kunde vi — hvar i sin stad — endast lära oss
detta ringa: att taga tiden i akt, då skulle de forntida
idrotter snart blifva skuggor mot de verk vi ägde midt oli
närvaron. Och kun o a vi ej? att kanna, hvad fordrar det väl
annat än detta enkla: att vilja*
tonné punkter taga företrädesvis läsarens uppmärksam»
®l»i?«aspråk, nemligen tvisten mellan Neo-SeheUingi*n«sniea
och Hegelianismen, samt söndringen inom den Hegelska Skökan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
