Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [42] Michelet, Den nyaste tyska philosophiens utvecklingshistoria, Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3, Venstra $idan (Vatke, Strauss, Feuerbach, Bauer):
nekar Guds personlighet och antager det gudomliga’ för ett
öfverpersonligt (Vatke) eller det reala slägfet (Strauss) eller
ock 8jelfya väsendet af det individuella (Feuerbach),
c. iSjälens individuella odödlighet,
1. Högra sidan (Göscbel, Hinrichs, Schalter, Grdinan,
Gabler) antager själens individuella odödlighet.
2. Venstra sidan (Hegel, Rosenkranz (?); Marhéinecke,
Michelet, Snellman, Vatke (?), Strauss, Feuerbach; Bauer)
nekar själens individuella odödJghet.
Vi lemne här den första punkten, sona’vi utî débita
årgångs f:a häfte af Frey, trakterat men hedja att få tfppehålla
vira läsare med några belysningar^ rörande den andra.
Ona ett i menskligheten inneboende gudomligt
öfverens-k-ommer Hegelska Skolan med alla bildade folkslags fro och
känsla. Men det dristiga; det fria tänkandet bar vågat sig
ihop ined en fråga; för hvilken den allmänna förntiftskänslan
bäfvar tillbaka, nenaligen; om detta gudomliga är det Enda,
eller om något gudomligt kan antagas jemt.* och utom det i
menskligheten inneboende. Man kallar det inneboende
gudomliga det immanenta eller gudomens immanens, det jemte och
utom denna immanens ställda gudomliga heter deremof ,det
transcendenta eller gudomens transcendens.
Yrkas nu, att djt gudomliga endast är immapent, så
uppstår den frågan, huru då en högsta iutelligens, ett
oändligt subjekt, en gudomlig ande skaU kunna tänkas. ’ Ty hvar
helst en mensklig personlighet möter oss, finne vi dess
vetande inskränkt till endast en del af allt, som är värdt att
kännas. De öfriga kunskapsföremålcn, för h vilka en endas
uppfattningskraft icke räcker till, må nu besittas af de andra
menniskoindividerne; Vetandet i dess helhet, vetandets
fullständiga System är dock sålunda styekadt och på skHjda
subjekter fördeladt; det alllbegripande, subjektet fattas; det gu-_
domliga i <Jess helhet är ej Subjekt; Ande, personlighet, det
är en oändlig, menblind skaparmakt af inskränkta Andar,
subjekter, .personer; det är ”personbildande”* men Icke
person. Det immanenta gudomliga, dä det så fattas, éäges
existera endast såsom allmän idéj såsom realt Slägtbégrepp,
såsom meo8kligketens Universale. Denna åsigt är den
s tra sidans.
‘ tf. De; som fasthålla det gudomligas immanens, ’inen dock
fl. ;Vilja erkänna denna blinda, oändliga bildnitigskraft såsom
«(t egentligen gudomliga, måste påstå, att euteltan de
meusk-%a Andeindividerne endast en skenbar åtskillnad fisses,
hvilken på tänkandets lägre stadier har en giltighet, som den
vid tänkandets högsta utveckling förlorar. Denna åsigt klandrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
