Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [46] Svedbom, Utkast till en Satslära med hufvudsakligt afseende på Svenska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bitti* frakterna af denna oriktiga method, hvilken ner In nl*
G t annat bragt latinska språkets studiom i missaktning. Att
fja med ett tanklöst deklinerande och konjugerende, samt
tted abstrakta feglor ur syntaxen, innan lärjungen öf?at sig
att uttrycka en enda tanke; eller ett omdöme; på det språk,
som skall läras, kan icke annat än trötta, såsom erfarenheten
också visatf alt följden bl i fri t; och detta sätt att gå till väga
förklarar bäst sällsyntheten af en redig tankegång, och för*
måga att med klarhet uttrycka sig hos dem, som på ett så*
dant sätt blifvit undervisade. Denna synthetiska method, som
ifrån det abstrakta går till det konkreta, ogillas derföre
högeligen och med skäl af vår Förf. i den ofvanomnämnda
uppsatsen i Frey; i stället föreslås en analytiserende method,
som ifrån det konkreta öfvergår till det abstrakta. Det mest
konkreta anser Förf. Tanken d. v. s. Omdömet, uttryckt i
ord, eller Satsen vara. Genom upplösandet af Satsen i dess
beståndsdelar får lä ljungen en inre åskådning eller ett med*
vetande af hvad som föregår inom honom sjelf, då han tän*
ker och talar. Det nästan instinktmessiga bruket af språket
Ar mt en högre betydelse, och leder till en klar åskådning
af de lagar; som Tanken följer i sitt sått att uttrycka sig.
Genom känslan att förstå sig sjelf, att, så till sägandes,
haf-▼a ur sitt inre hemtat et material att bearbeta ; väckes natur*
ligtvis lärjungens lust att fortgå på denna bana och att Öfvå
sina krafter. Under fortgången gifvas af läraren efterhand,
aHt s om det erfordras, definitioner och förklaringar af ter*
mer, som fästa begreppet, och användas sedermera under
undervisningens framskridande. De böra likväl endast redå
och förklara de dunkla och orediga begrepp, som lärjungen
sjelf formerat för sig, och som han med egna krafter icke
förmår att för sig reda. Att denna method, om den antages,
skall väcka till sjelfverksamhet, och på detta sätt blifva
fruktbärande, är icke blott rec:s hopp, utan fulla öfvertygelse. De
försök; som blifvit gjorda med latinska läroböcker, t. ex.
Kühnere och Ellendts, hvilka dock fordra en förberedelse på
svenska ; och som lyckats väl, gifva en säker grund för detta
hopp. En sådan förberedelse söker och finner man i Hr S:s
Utkast. Undervisningen i modersmålet bedrifves icke här för
modersmålets egen skuld, — en sådan undervisning bör
meddelas längre fram — utan detta språk; såsom det enda för
lärjungen bekanta, begagnas endast för att väcka eftertanken,
oeh bereda det unga sinnet för språkundervisning i allmänhet.
Målet är således högre, än det vanliga, och en verklig
förståndsbildning är hvad som sökes. Före all formlära och
etymologi böijas med läran om satsen, satsens upplösning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
