Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [46] Svedbom, Utkast till en Satslära med hufvudsakligt afseende på Svenska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34S
Språkvetenskaper.
ganda; tå vove det kanske något sk S l att låta det nya
andaa-tfSiga det gamla. Men om det förra icke endast är nytt,
ntan besynnerligt och ologiskt; så borde det gamla i detta
hänseende änan behålla företrädet. Rec. går, för alt
rättftr-diga detta omdöme, alt oppgifva sina anmärkningar och
tvifvels-mål, hvartill han tyckt sig finna anledning onder en
uppmärksam genomläsning* Om Tid uppräknandet of dessa
anmärkningar en vigtig kommer att stå bredvid en mindre vigtig, så
härrör detta deraf, att anmärkhingarne blifvit upptecknade
sida 1er sida onder genomläsningeu af läroboken, och rec.
fefce ansett det vara maktpåliggande att klassificera dem.
Med en obetydlig anmärkning vill rec. börja. Förf.
säger i anm. I sid. 6, att hvad han kallar Påstående Sats
kalla» eljest äfvén Omdöme. Finnas då inga andra
omdömen, in kategoriska? Sats och omdöme plaga annars anses
såoora nästan liktydiga ord. 1 logiken tages väl den ena
benämningen i en mera allmän eller abstrakt mening; den andra
i en mera inskränkt eller konkret. I grammatikaliska
läroböcker deremot plägar man göra den skillnaden, att Satsen
uttrycker i ord ett i tanken bildadt Omdöme. Mot
Ferfts klassifikation af Satser i Påstående Satser,
önske-satser, Uppnraningssatser, Frågesatser oeh
Utrops-satser kar rec. just iotet synnerligt att invända, emedan de
tre slagen af modalitet, möjlighet, verklighet oeh
nödvändighet, icke äre strängt iakttagna i språkens modusformer; men
då Förf. i näst följande anm. St sid. 0 redan talar om
Indikativen, Konjunktiven oeh Imperativen, utan någon föregående
förklaring hvad dermed menas, och kallar dem modasformer£
så anticiperar han något på formläran, hvilken i denna delaf
läroboken ännu icke är afhandlad. Sådana anticipationer
förekomma på flera ställen t. ex. sid. 10 anm. I; der termerna
verb, præsens, imperfektum; adjektiv, substantiv, supinum;
infinitiv första gången nämnas utan någon föregående eller
bifogad förklaring.
§. 8. Uppgifvas satsens hufvuddelar, subjekt och
predikat. Kopulan, satsbandet, omnämnes väl sedermera, men
betraktas ieke såsom en sjelfständig satsdel. Rec. känner väl,
ott detta sätt att fördela satsen ar temligt allmänt, men bar
dervid sina betänkligheter, för b vilka ban längre fram skall
göra reda. Men något som ban anser för ologiskt tänkt; är
det som säges i §. 9 sid. 10, der ”En sådan sats, som blott
består af predikat, kallas ren sats”; och ”En sådan sats, som
bar både Predikat och Subjekt, kallas full sats.* Icke
»Vara begreppen Ren och Full emot hvarandra. Reböfdes"
flågra nya termer, »kulle rec. föreslå Bristande oeh Fult^
F*ey. IV. 12"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
