Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [46] Svedbom, Utkast till en Satslära med hufvudsakligt afseende på Svenska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
da artikeln för substantiver. Adjektiver»* bafVfr också
bestämda ändelse, dock endast i sing., sem i detta fall #r lik»
med pluralis« Adjektivernas bestämda artikel Den* Det, De,
kallas af Brooeman bestämmande artikel, för dess slägtekap*
och nära likhet med pron. de termin à liv tun, oeh dett» namn
är ieke förkastligt *■— ”Artikeln”, säger Förf. ”uttrycker så«*
ledes icke något attribut, utan betraktas blott såsom.ett kb
bang, vare sig till substantivet eller tillj adjektivet” Ja, bail
så vara; men detta bi bang bar en vigtig oeh skarp betydelse^
den bestämmer d. v. s. förvandlar på visst sätt ett allmiat
namn till ett enskildt (ett nomen eommune till proprium^
Men Förf. bar förut nyttjat orden bestämma, bestämning*
bestämd i en något oegentlig bemärkelse, dcb kan *»’icfa*
nyttja dem i sin egentliga. Deu andra anmärkningen-tär »Mit
obetydligare. Att öfversälta genus neutrum med sakligt
fetetø-kan väl vara rätt nog i Engelskan, der nästan all» sa hoir
(död* ting) nro neutra; men i andra språk; der dÖdfciilhqg
betecknas med substantiver, som äro maskuliner eller-knÉb
ner5 och der lefvande varelser, till och med personne, b#»
tecknas med substantiver i neutrum, torde det vara lätnpliM
gare, att bibehålla det gamla namnet genus neutrum (intet«
dera könet).
Sid. 4o. §. 57. Anm. i. ”Predikatet sages böra SfttéO
såsom det egentliga hufvudordet i satsen, såsom det, b vari-«
genom tanken hufvudsakligen utsäges”; och detta skäl låter
Visserligen både höra och säga sig. Men den frågan kan bär*
vid göras: hvilken beståndsdel af predikatet är det> hvafigefiom
tanken utsäges, eller tänkandets handling uttryckes, om toke
Îenom den i predikatet liggande kopulan? Deraf skulle ;
tyc-es det, följa, att kopulan är, såsom tänkandets uttryck, do»
hufvudsakligaste 6atsdelen. Verbum vara räknas oekså
derfor« af språklärare för det ursprungliga verbum. Deraf följer
vidare, att kopulan, likaväl som subjektet Och predikatet^
bör räknas, ibland satsens hufvuddelar, och aldranunst
uteslutas j såsom i detta kap. skett. Att kopulan ieke alltid, til)
oeh med sällan, uttryckes med ett särskildt ord, ändrar içke
saken. Subjektet ulsätles icke beller alltid, al dra minst \ dö
gamla språken. Hvad subjektet beträffar; så är detta, i fall
man tager endast det syntaktiska sambandet inom satsen i b**
traktande, det mest sjelfständiga i satsen. Det beherrskar
alla andra ord, men beherrskas af intet. Dit måste altø
andra ord medelharligen eller omedelbarligett hänföras. Det är
så oumbärligt i satsen, att; om intet annat egentligt subjekt
linnes, det måste ersättas med det opersonliga Det« Liltøvål
bunde predikatet, i sitt syntaktiska sammanhang, sägas v*r*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
