Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ Bcrïïtteke ùm Rikêdagen 1789. 427
Matai» impérii. Nordin tyckes likväl, längt ifrän att sjelf ha
varit ett instrumentam, snarare ka begagnat sig af
omständigheterna, för att; om just icke störta adeln; ä(minstone höja de
ofrälse ståndens politiska betydelse. Aftonen innan säkerhet o»
akten föredrogs på rikssalen, var Wallquist uppkallad tül Ko«
nungen och fena honom sysselsatt Md uppsättande af det tal*
som följande dagen skulle begagnas, och ”hans ansigte sä fullt
af bekymmer; att det påkallade medlidande.” Sedan samtalet
en stund vändt sig omkring arresteningsåtgärden, hvilken Wall**
quist helt öppet betraktade som en olycka, medan Konungen
visade sig villrådig, huru han pä tjealigasfe vis skulle fä de
arresterade berrarne ut igen, yppade den sednare sin plan att
följande dag framlägga säkerhetsakten. Wallquist framkastade
många betänkligheter emot den säkerhet; hvanqed Konungen
väntade sig de ofrälsc ståndens bifall, ocb förklarade slutligen*
att han visserligen icke för sin del firnade utmärka sig genom
efr protest, i händelse alla andra samtyckte, men om någon
annan skulle yttra sig vägrande, hoppades han Konungen icke
onådigt upptoge, att äfven han anförde, hvad honom kunde
förekomna.
När nu på rikssalen protester verkligen gjordes å adelna
aidä, fastän de ofrälse stånden jakade, ansåg sig Wallquist
befogad att göra föreställningar. Han trodde sig möjligtvis
ku no a förekomma, att icke tre stånds mening i en grundlags*
fråga hlefve ansedd såsom ständernas heslut; han hoppades åt*
miosloiie hunna bereda Konungen ett återtåg utan vanära, i
fall han framdeles skulle ångra sig. Han betygade derföre sin
oro öfver den skiljaktighet, som under öfverläggningarne hade
försports stånden emellan, ansåg Konungen af Gud just
utrustad och förordnad att förlika denna oenighet och besvor
honom vid dess karlek för sitt folk, vid dess ömhet för sin
gemål och vid det goda han unnade siu son, alt, när han
ville bereda säkerhet, äfven stifta förening. Så ungefar
upp-gifver Wallquist sjelf sina ord, men de måtte antingen ha
fallit sig tvetydiga, eller ock berodde det af förvirringen vid till*
feilet, alt åtskilliga samtida anteckningar uppgifva honom;
såsom den der skulle talat för aktens antagande på stållet. Med
Wallqufet förenade sig flera prester och tvenne af borgarestån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
