Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•11« dp ddir, M|w« (ppiitli» Md ett Markt otifc «M.
ligt n4 Härom, 1(10« øok om onalehui till ahlaget, skuU&
Eowiagra oeh de öfriga stånden umUrratias.
Ekum denoa ntgåog var förutsedd, väckte deo likväl en.
allmän oro, särdeles kos dem, som mest älskade Konunge*.
lian villa försöka, om något kande u trä lias, innan adeln kann
nii formligen expediera sil t beslut» och ett nytt kompositionen
förslag bragtes å bane. Sekröderheim var denna gång dem
upphofsmaa, men som ban vid denna tid egde mindre förtro*
endo kos Konungen, sedan kan afrådt Isriget oek öppenlfjer*
tigt uttalat sina tankar om riksdagskändelserna, vågsde ka»
ieke sjelf framföra detsamma. Han feamställde sin plan i eki
bref till Aklman oek Wallqnist, hvilket, likaeom nian hrimf
inf oeh vettskap skalle utvisas för Konungen.
Sehröderhmma försleg innehöll, att Konungen borde bei
gagaa det tillfälle, då ständerna snart ämnade inlenma dia.
taeksägelseadress för hans anstalter till rikets försvar, föd
att qvarkålla adelns deputerade, sedaa de öfrige ståndens blif*
vit afskedade, ock liksom af en händelse ge dem några tröste*
Ord, hvarigenom den så ifrigt omfattade justifikationafrägm
kunde såsom öfverdödig förfalla. Han skalle sedan uppkalla
hela ståndet på rikssalen oeh stadfästa deras privilegier» s&vidk
säkerhetsakten möjligen kunde medgifra, men vidare förklara,
ntt säkerhetsakten» såsom af tre stånd antagen» voro att anse som
lag och skutts i riksdagsbeslutet Intagas, dock med bifogad ari*
märkning, att adeln icke kunnat deruti ingå, af skäl, hvilka da
bos Konungen fött aadraga. Dessa skäl kande kan sedian emot»
taga» för att låta kvila på en hyUa i kansliet. Den enda jamkr
ning, Schröderheim annars aasig nödig, bestod deruti, attftik
aakemman borde fö bibehålla deras hittills innebafdn
skjuts-frihet, utom vid da tillfällen, då Konungen sjelf reste. Han
alaaåg nämligen skjntsningsskyldigheten vara för adeln
deafön-hitligasU bördan, emedan den satte dem i ett vissl beroende af
kaoaobetjoaingea. Den. betydliga förhöjning i skjutslega,
hvilken bönderne under denna riksdag vouait, skulle enligt hans
tanka ääcuoaa dem med adelns skjntsfriket, oeh kan erböds|(g*
ejelf att derom* underhandla med bondeståndet.
Föröfcigtråd-Fen* V. U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
