Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449 BrraUeUe øm &ksd«gtn 1789.
àe bu Ronuftgen att vid mun tilUilk nämna iilgn ord m
«mstantenMi) »II de bilfrit insatte i anledning af
onstiadig-beter, bvilka ban den 17 Febr. anfört, och qvarhållne längre
in fimnadt Tarit, i anseende till adelns motsträfvigbet, men
skulle efter riksdagens slot återvinna sin frihet. ”De trösta sig
då med sin namnkunnighet. Konungens nåd kunde sedan lika
deras sår. Allmänheten, kanske missnöjd med försoningen,
skulle bibehålla till dem ett hat, nyttigt för regenten och
deras aga, men hvilket skulle förvandlas till medlidande, om de
strafas, ochGudvet till hvad, vid åsyn af deras blod.”
Forslaget var i allmänhet sådant, att det kvarken tillfredsställde
adeln eller Konungen, men förmodligen endast imnadt att
inleda vidare underhandlingar.
Wallquist uppvisade brefvet för Konungen, som i böljan
roade sig åt Schröderheims beslällsamhet, men omsider beslöt
att tala med honom om saken. Följden deraf blef, att
Sehrö-derheim lika som af sig sjelf fick öppna konferenser med
oppositionen, för att inhemta dess tankar och meddela dem åt
Konungen, som sedan skulle afgifva sitt yttrande. Hon hade
med dem flera sammanträden, de skola ha fogat sig mer och
mer, och äfven Konungen lär ha visat benägenhet för förening,
då alltsammans plötsligen afstannade. Konungen ansåg
Schröderheim gå oppositionens årender och blef i dessa misstankar
stärkt af dennes enskilda fiender och af personer, bvilkas
inflytande berodde af orons underhållande. Sebröderbeim föll i
onåd och hadc utan Wallquisls mellan koms t kanhända blifvit
alskedad. Underhandlingens oväntade afbrott ökade adelns
förbittring och den tillsvidare hvilande protesten emot
säkerhetsakten affärdades ändtligen till Konnng och medstander.
Den framlämnades till Konungen den första April»
Anmärkningarna emot akten äro hufVndsakligen desamma, som af
Dnvall fornt blifvit framförda, likväl med den skillnad, att de
eftergifter, för hvilka han visat benägenhet, nemligen
Öfverlå-telse It Konungen allena af rättigheten att börja krig och att
väcka förslag om grundlagsförändringar, numera icke omtalas.
Att säkerhetsakten stadföstade 1773 års regeringsform, i allt
hvad icke genom den blifvit ändradt, förklarades vara en fras
ntan betydelse, sedan samma akt, genom den Konungen med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
