Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [61] Matter, De tre sista århundradernas sedliga och politiska läror, Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M aä n kvar, m blott liier de citater «r kau veik,
kväka Bnyte. (iHctioonaire, Art. Pompon.) meddelar, skall
be-stada Hr Matters påstående, att kana religiösa tro var
för-stiMd och byckkcL Pompon, verkade doek, såsom Fört
antager, mäktigt till philosophiens emancipation från prester liga
antoriteten, genom sitt bestridande af religionens
öfverenastäa*-melse med Aristoteles. — Sannt och förträffligt år Machiavel!
framställd; denna pankt i Hr Matters arbete är dessutom en
af de vigligasto, då han anser Machiavell hafva väsentligast
bidragit till de religiösa och sedliga lärornas söndring ifrån
politiken. Han underlåter icke heller att i det följande visa*
barn de Mackiavellska lärorna troget blifvit realiserade. Vi
kanna försäkra, att en bvar går miste am en lärorik eek
hänförande lektyr, som försummar att taga kännedom af denna
För£s framställning, särdeles som på vårt spr&k föga af
grund-bgbet hit tilla om Machiavell är att läsas. . „
Eefomnationsperioden har äfven ett stort intresse. Alt
regenternes makt måste ökas uti alla protestantiska länder, är
fika naturligt, som bekant; men Förf. vet dock att öfver
detta faktum sprida några rätt frappanla belysningar. — Man
plägar såsom bevis på mildhetens otjenligbet uti stormiga, tideC
sammanställa Melanchton och Luther; Förf. vänder i stället
uppmärksamheten på den klassiska Erasmus (p. 82—86), som
genom Förfis mästerliga karakteristik vida kraftigare ådagalägger
sanningen af det nämda påståendet. — Förf. gifver derpä en
öfverblick af reformationens öden i Tyskland, England,
Sverige, Danmark. — 1 motsats till reformationens förmåner för
regenterne framställas (p. il5—124) dess verkningar på
folkens känslor, i Spanien (Castilianska kommunerne), Tyskland
(Männer oeb bondeupproren) o eh Nederländerna. Såsom en
pendant till de Tyska frihetsbemödandena står exposeen af La
Boetbies afhandling om den frivil iga träldomen (p. 157—165).
Början af den kamp, som det andeliga öfverväldets
krossande måste uppkalla mellan de emanciperade regenterna och
de emanciperade folken, framträder uti striden mellan Philip
II och Nederländerna. I skildringen af det under denna
period så olyckliga och så upplösta Frankrike egnas en vacker
och glädjande utförlighet åt Kansleren L’Hôpital,
representanten i detta land för ”de inenskliga och förnuftiga läror.”
Denna tredje period slntar med en varm teckning af den store
Henrik IV:s korta, men alltid minnesvärda regering. Huruvida
deremot historici af profession skola instämma i Förf;s stränga
omdömen om Drottning Elisabeth, lemna vi eofgjordi.
Då Englands båda revolutioner i vårt fädernesland IM
föga behandlade och, såsom vi tro, föga kända, så bÖf, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
