Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang till Frey 1844. No 1: Några ord i sammanhang med recensionen af Björlings Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ ;t‘ ’ . -v>2» = vfmV^. ’ ‘ ’
”såsom gällande, qvantiletema m och v* må vara boni beskaffa-,
”de soiq helst”, — och det ”utan att behöfva taga tillbaka ocb
”ändfö deri éh gån£ gifriå regetn”?! -—i
Må då vara — svarqr vår jinan — att vid inträdetj på
Rotqyantiteters område sjelfva sakens natur tvingar en förf.
att gå motsatt väg mot den nyss antydda. Min; mening var
egentligen att reglorna för de 4 första operationerna böra ”från
”början framställas utan alla inskränkningar och undantag,
qvan-”{itetefna, med hvilkaman opererar, må varå huru beskaffade
”som hejsti” —, Läsaren har väl, någon gång hört den tby värr
ietøe sälisporda berättelsen: ”det första intrycket jag fick al?
Algebrans studium bar gjort mig. Algebra likabetydande med
Abracadabra.” Se der följden af oskicklige ledares sed att
på aet sätt, söm nyss antyddes, introducera sina lärjungar pä
Ajgebraitë fält! Man borde (s£ yrkar vår Opponent) ifrånföfv
sta bprjan lära begynnarenr att addera, subir.> multipl. och
dividera qvantiteter hvilkasomhelstj men — fortfar han
—-”mait behöfver icke derföre genast göra lärjungen bekant mec(
”all^ bvad som menas med qvantitet.” Han måste således räkna
med qvantiteter, utan att veta hvad qvantUet 8r! — Men^
undrar läsaren, hvaraf kommer en så beklaglig förvillelse eller*
med andra jOrd, hvad kan det vara som’ förleder till en så
förvirrad tankegång? Jo! saken är den, alt verkligen samrria
regier gälla för reduetionerna vid tals add; subtr. mult. och
division, som vid negativa och imaginära qvantitet ers. Vät
ärö begreppen ’”addera etc. tal9 helt andra än begreppen
”ad-dçra PCO- nçgqtiva \eUer imaginära quant.; men verkställan-*
4et % r enabanda* för alla tre. Kort sagdt: Regeln för tals add,
etç. utgör sjelfva definitionen - på negativa och imagin,
qvariti-teters add. etc. > Ti px. med ”att addera etc. två negativa qvant.
— a och —— å” menas; att med dessa expressioner —a och
—7- b förfara alldeles« som \ man i motsvarande fall iförfor med
dem^då de äro subtraetiva termer i polynpmiska tal*). Med
”att addera etc. två imaginära q van t. a+ß y^IÏ och j’ + dy’IÏ,ÿ
^ Elém. d’Alg. pag. 92;
lfiroboken sid. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
