Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Bovallius, R. M. Bidrag till yttranderättens historia i Sverige under Envåldstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Bidray till yltranderättens historia
I sjelfva verket kan den suveräna konungamakt, som först
1695 uttryckligen erkändes, både till anda och utöfning här-
ledas från 1680 års riksdag. De flesta vigtiga åtgärder togos
väl endast med Ständernas samtycke, men dessas fria röst var
ifrån denna tid nedtystad. Minnet af de oroliga riksdagssee-
ner, som då egde rum, uppmuntrade icke till frismnade yt-
tranden. Berättelsen om denna riksdag sådan den framställes
i den bekanta skriften ”Anecdotes de Suede” må väl i åtskilliga
detaljer vara öfverdrifven och origtig, men att skildringen af
de stormiga öfverläggningarna på riddarhuset icke i allo sak-
nar grund, intygas tillförlitligt af ännu befintliga offentliga
handlingar. Sjelfva suveränitets-förklaringens tillkomst spri-
der eit märkligt ljus öfver Ständernas ställning. Den infördes
nemligen i 1695 års riksdagsbeslut Ständerna oåtsporda, ty
vid riksdagen hade derom icke varit någon öfverläggning. Så-
som bekant är, uppsattes den tiden Ständernas beslut i Konun-
gens Hansli, och ehuru detsamma denna gången såsom vanligt -
blef för dem uppläst, är det ursäktligt om ingen vågade göra
en invändning, som icke skulle medföra annan frukt än per.
sonl:gt äfventyr för den frimodige talaren. - Erfarenheten hade
ock tillräckligt ådagalagt svårigheten att utverka någon än-
dring i ett redan uppsatt beslut; så t. ex. då vid riksdagen
Ny
1650 Ridderskapet och Adeln beledsagade sitt medgifvande af
den då påyrkade reduktionen med en klausul, som tycktes
vilja binda ofrälsestånden att garantera, det Adeln aldrig mer
skulle behöfva undergå någon dylik uppoffring, protesterade
desse allvarsamt deremot, utan att ordasätten i beslutet der-
före blefvo rättade 7). Riksdagen 1682 var väl egnad att upp-
daga vidden af de förändringar, som vid den föregående blif-
vit beredda. De skarpsyntare insågo ock mer än väl, att Stän-
dernas ställning var vida förändrad och ordet på en Svensk
riksdag nu icke mera så fritt som i fordna dagar. Redan vid
riksdagens början finna vi derföre Landshöfdingen Friherre
Anders Liljehök, likasom i förkänsla af hvad honom sjelf skulle
-
+) Bevisen härför i RiksArch. 1680 års RiksdagsActa. — Ett lik-
artadt exempel vid riksdigen 4682 kan inhemtas af Durei Dagbok i
Lidéns Handl, om riksdagen 1682 p. 128 seq,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
