Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Bovallius, R. M. Bidrag till yttranderättens historia i Sverige under Envåldstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Sverige under Envåldstiden. 49
hända, upp räda med det sällsamma förslag att, utom pro-
positionen och hvad derpå blefve resolveradt, inga vidlyftiga
diskurser måtte i protokollet införas, ej beller nannet på den
som talade: Då, såsom nalurligt var, detta rönte motsägelse
af många, som påstodo, att det var til hvars och ens egen
heder att namnet funnes i protokol’et, att man kunde se hvar
och en hafva talt som en redlig patriot, invände Liljehök, att
det ofta annorledes kunde uttydas, och bad att Ridderskapet
och Adeln skulle finna det godt alt namnet på den som tala-
de ej infördes i protokollet. Förslaget föll dock, emedan de
fleste med Öfversten Grefve Carl Oxenstjerna ”tyckte vara
bäst, att nampnet blifver infört honom till heeder som talat
hafver” £). Kämparne för den absoluta konungamakten hyste
, g med slutna sedlar, ett säkert
S
bevis att de icke särdeles litade på sin egen styrka. Frågan
en synnerlig farhåga för voterin
derom ledde mer än ena gång till diskussioner, som i sitt slag
äro märkvärdiga nog. Vid ett tillfälle då Riddarbusordningen-
nyss hade blifvit för Ridderskapet och Adeln uppläst, gjorde Gr.
Carl Oxenstjerna dervid den påminnelsen, att i. Landtmar-
skalken "<) ville vara så god och draga den omsorg ett Ridder-
skapet och Adeln blefve utt deras deliberationer dervid konser-
verade, kunnandes H. Landtmarskalken påminna sig hvad vid -
É förra riksdagar vore passeradt, att dem: sådant intet var tillå-
tet, tilläggande: när saken är vigtig att vi då efter ERiddar-
husordningen måge få votera med sedlar. I denva begäran in-
stämde hela ståndet "75). Landtmarskalkens svar finnes icke i
protokollet infördt |), men troligt synes, att, äfven om det
varit bifallande, han icke lätt kunnat låta sitt löfte gå i fullbor-
dan. Det var nemligen icke blott hos några få som denna oför-
dragsamhet mot olika tänkande yttrade sig; den hade tvertom
i följd af den olyckliga partiförbistringen allcatades vunnit in-
steg, bos ofrälsestånden som hos Adeln, och så vilseledt hela
+) Riddarh.Areh. Ridd. o. Adelns prot. d. 44 Okt. 1882.
=&) Friherre Fabian Wrede, då Zandshöfding i Upland, seder mera
Grefve, Kong!. Råd och President i Bergs-, Kammar- och Konmumerce-
Kollegium samt Stats-Kontoret, + 1712.
2) Ridd, och Adelns röt T 11 OR 1682.
TJAT begynnelsen: ”Jag skall gerna” ... kan man svårligen gissa
till fortsättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
