Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [4] Carlén, Handbok i Svenska Lagerfarenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
varo: skulle sakna all kännedom, — och skulle han derigenom
ieke snarare inledas att fortsätta bekantskapen? — Den som
eger håg och ledighet för mera sjelfständig forskning, icke lä-
rer väl han”låta sig nöja med ett dylikt fattigt register, som
dessutom knappast någonsin kunde blifva alldeles fullständigt.
Efter denna korta antydning huru ett arbete, sådant som
det nu ifrågavarande, möjligen kunde och borde vara inrättadt
— hvarutinnan vi dock bekänne oss till största delen endast
hafva utvecklat hvad den förre ref. framställt — öfvergå vi till
en kortfattad granskning af detta arbete, sådant det är. För
alt gifva densamma mera ordning vilja vi framställa våra an-
märkningar efter sidoföljden i boken; lemnande utan afseende
antingen de träffa lagsamlingen, eller kommentaren. — Lämpli-
gast torde dock böra förutskickas en liten påminnelse till Utg.
att framdeles, vid de anmärkningar, han, efter anförande af
andras åsigter eller på fri hand, finner sig befogad att göra,
vinnlägga sig om mera precision i uttryck och strängare språk-
vistigbet, till undvikande af meningar sådana som dessa: ”af
det fordna straffet slutas till brottets svårare art, hvaraf be-
nådningsrätten alltid beror” ; — ”denna menade Kota — ”Gods
som från annan blifvit på bvad sätt som helst svikligen till-
egnadt.” Men framför allt råda vi Utg. att, i en ”Handboki
Svensk Lagfarenhet”, så vidt möjligt är, taga sig tillvara för
qviekheter at den fadda och grofkorniga beskäffenbet som de
i slutet af noten på första spalten sid. 270 förekommande.
Föröfrigt anmärka vi:
Sid. 260, andra spalten, not 2, hvarest Utg. likasom på
några andra ställen såsom ”Utg. Anm.” betecknat hvad han or-
dagrannt afskrifvit utur annat tryckt verk. Vid anstäld jemfö-
relse finner man nemligen hela denna not i Ny Lagsamling 35:e
delen p. 97 under 20: 2 MB.
Sid. 266, första spalten, rad. 52 ofvanifrån, står R. För-
ordn. den 31 Jan. 47314 i stället för RK. Påbudet .
Sid. 287, andra spalten, anföres 25 8. af KR. Irstraleln-
nen för ProvincialLäkare i Riket d. 15 Juni 1822, utan att
dervid anmärkes den förändring i samma 8., hvilken KR. Br. d.
12 Juli 1854 ionehåller. Jfr. Ny Lagsaml. 5: 120.
Sid. 290, not. 2 i slutet förekommer en citat ur Solan-
ders Strödda besvarade Lagfrågor, I7:de Forts., den vi er-
känna oss icke kunnat begripa. Vid jemförelse med sjelfva källan
befinnes dock att Utg. är utan skuld härtill, ty meningen är
der lika ofullständig och dunkel. "Man kan dock billigtvis fråga,
hvad Utg. må hafva velat bevisa med en dylik öitat.
Sid. 293. Vid 56 Kap. MB: borde man väl icke i en
”Handbok i Svensk Lagfarenhet” saknat hänvisning till Prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
