Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [7] Dieterich, Runen-Sprach-Schatz od. Wörterbuch über die ältesten Sprachdenkmale Skandinaviens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
[7] Runenp-Sprach-Schatz oder Wörterbuch: iber die
ältesten Sprachdenkmale Skandinaviens, in Beziehung
auf Abstammung und Begriffsbildung, von D:r Udo
Waldemar Dieterich. Stockholm & Leipzig, bei C. E.
Fritze. 1844. XV., 387 sid. 8:o. (Priset 3 R:dr B:ko.)
Sverige är, anför alla andra länder, runstenens hem.
Nära niotiondelar af alla dylika hvila på Jess mark, och ännu
i dag kan en och annan bonde ”rista sina runor.” Också haf-
va landets forskare egnat mycken uppmärksamhet åt detta äm-
ne, och namnen Buses. Broocman, .Göranson, Peringsköld,
Verelius, Sjöborg, Liljegren m. fl. skola alltid ihågkommas
med aktning och tacksamhet. Till en stor del igenom deras
egna uppoffringar hafva: Svenska runlemningarne blifvit 1 nå-
gon mån räddade, och kunskapen. derom bearbetad uti en fo-
sterländsk och gagnande rigtning.
Likväl kan den äldre forskningen icke frånkännas många
stora fel, — isynnerhet bristande kritik och bristande nog-
grannhet. Härigenom förlorar runinskriften ofta sin historiska
vigt, och kan sällan begagnas med fullkomlig säkerhet såsom
källa för det äldre språket.
Nu då en ny filologisk era: bar inträdt ibland Europas
lärde, då Arkeologien uppträder såsom en moralisk makt och
icke längre döunar öfver den döda bokstafven , och då hvarje
nl öbor at först och främst upptäcka och förklara sina egna
nationella fornlemningar , -— nu är det väl att vänta, det fräls-
ningsnitet sträcker sig äfven till Sveriges gamla runstenar.
Deras värde är oskattbart.. I andra länder skulle de uppvägas
med guld. Att lemna dem åt sitt öde, att vänta tills plo-
gen ch vår tids sjelfviskhet förstört dem, att uppmuntra” en
och annan enskild man att ”göra hvad han kan”, allt detta är
nu mera otänkbart. De måste på ett kraftigt sätt försäkras
emot all vidare: undergång. Deras inskrifter måste läsas och
efterbildas med all konstens och vetenskapens förmåga. Un-
dersökningar måste ske, der man väntar att kunna finna ännu
obekanta Törnlenn un sår Regering och Ständer hafva genom
anslag beredt möjlohel för dylika undersökningar, hvilka om
än i mindre skala anställda, alltid böra vara fruktbärande, och
med den uppmärksamhet, som alltmer rigtas på Svenska jor-
dens historia, böra älskarne af dess häfder snart kunna motse
mera genomgripande målt och steg till deras bevarande och
hbegagnande.
Tills dess måste vi nöja oss med Liljegrens dyrbara Run-
urkunder, och begagna hvad annat lärdomen har skänkt oss,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
