Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [7] Dieterich, Runen-Sprach-Schatz od. Wörterbuch über die ältesten Sprachdenkmale Skandinaviens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
ifrån den ödödlige VWorm till äroget Grimm, och Danmarks
Oldskr ft Sällskäp.
Men att läsa alla dessa inskrifter! — Att kunna med cons
begagna ordförrådet, som Liljegren lemnar! — Detta är det
närvarande arbetets ändamål, och återigen måste vi tacka Tysk-
land för: ett så vionst bilng till Runspråkets g STOD Olgare kän-
nedom.
Här hade ref. lust att stanna, — ty han känner nog, buru
litet han sär vuxen att bedömma en sådan bok. Men då han
hittills icke sett att arbetet varit omnämdt i någon Svensk
tidskrift, och då han gerna ville derigenom uppmana någon
lärdare penna att granska en bok af sådan betydenhet, måste
han ännu begära läsarens tålamod några ögonblick längre.
Detta Runlexikon begynner, efter en dedikation till H.M.
Konungen, med ett kort företal, hvaruti runornas värde för-
klaras, och ämnets: vigt tillräckligt vitsordas. Derefter följa
orden och ordformerna , ifrån Liljegrens Runurkunder, uti Runo-
alfabetets ordving. Härvid har Förf. vanligen begagnat sig af
tillfället att lemna rikhaltiga filologiska anmärkningar och för-
klaringar, hvars ändamål är att uppdaga ordets gr Tisd mening,
följa alla dess böjningar, och utpeka de vigtigaste ställen der
sådana förekomma. . Några af dessa undersökningar äro verk-
liga excursus. De lemna oss i få ord slutsatserna af Förf:s
vigtiga forskningar, och leda ofta till de vackraste kombina-
tioner. Till exempel sidd. 229—250:
AA ustr 2, 538, 47, 121, 824, u. s. w. (adv.), isl. austr
und eystra, gegen Osten; in Östen, äustur, Östen, schw. öster,
dän. gst, gster, (goth. urruns s. Run) ahd. ostana, von Osten
her, ostar, in Östen, ags.,; engl. east, ndd. oost. Die Ablei-
tung dieses Worles ist sdbnwignss man erklärt es fär gleich-
bedeutend mit ortus, jedoch ohne diese Bedeutung nachweisen
zu können. Man stellt ebenfalls mit diesem Worte adh.
ostoron; ags. eastran, engl. easter, (isl. paskir, schw. påsk,
dän. paaske, goth. paska, franz. pusques), ahbd. Ostern und
ahbd. ostara, altfr. austara, ags. eastre, Göttin des Aufgangs,
des Fräblings, wie auch ahd. ostarmanod zusammen, Ieh will
hier einen Versuch wagen. Es findet sich isl. ausa, machen,
dass etwas in die Höhe steigt, besonders flässige Körper, daher
anfeuchten, austr, NVassor. das in ein Schiff gestiegen ist,
schw. ösa, VVasser in die Höhe ziehen, dän. gse, trockne und
Nasse Körper in die Höhe ziehen, ndd. ösen, oese, was dazu
dient etwas in die Höbe zu zieken. lappl. austet, NVasser in
die Höhe heben, auster, ein Gefäss dazu, woraus sich also
sebr gut der Begriff vom Aufgehen der Sonne, Östen, und
dem Steigen der Sage in Pilanzen und Bäume, ANRälng Ostern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
