Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [10] Öhman, Latinsk Språklära för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
OEörkidiike möjligt, om också ej till en början synnerligen
klart sammanhang framställa den latinska språkläran, sådan
den nu är. Förf. bar visserligen studerat flera grammatikali-
ska arbeten, till och med monografier; men farbågan att, så-
som mången annan, så inveckla sig i förstudier, att allt eget
författarskap uteblefve, har föranledt, att han lemnat månget
arbete ogenomläst, hvilket kunnat vara tillgängligt. De arbe-
ten, han till ledning begagnat, hafva hufvudsakligen varit: El-
lendt-Dablströmska och Madvigska språkläran (den sednare
dock blott till en del) något af Prof. Törneros” uppsatser; af ty-
ska arbeten synnerligast Föreinisoke Sebul-Grammatik von Blume,
Föto MÄSS Nodvrnra hatrara fycn Billroths och Krägers Språk-
läror till en del rådfrågats. Temporal-läran har Förf. bear-
betat efter Prof. Törneros” i utkast framställda åsigt. Dess-
utom har Förf. sjelf insamlat en mångårig erfarenhet i språk-
undervisning.
Utom några andra egna åsigter, som möjligen förekomma
inom bokens särskilda detaljer, såsom t. ex. anordningen af
syntaxens första del, visar sig, såsom en nyhet, sättet att be-
stämma genera för orden af tredje deklination. Hvad de till
reglornas belysning anförda exemplen vidkommer, äro de flesta
lånade ur läroböcker, som tillfälligtvis voro till hands; några
har Förf: sjelf bildat. ’Citater har Förf. gjort inga, emedan
han ansett sådana vara utan nytta för lärjungen; skulle dock
sådant befinnas vara en brist, ämnar han, i händelse af en ny
upplaga, göra sådana, sedan det blifvit bestämdt hvilka la-
tinoska auktorer blifva såsom läroböcker vid landets samtliga
läroverk föreskrifna; men ur inga andra böcker, än dessa.
Dessutom har ban trott sig komma att vinna skolmäns bifall,
då han på svenska öfversatt de anbragta exemplen.
Rörande bokens ekonomi och begagnande, anse vi oss
böra anföra följande: ”Ehuru endast två slags stilar af typo-
graphiska skäl blifvit använda, är dock boken. indelad i trenne
curser, hvarvid alla till den första cursen hörande stycken ge-
nom en asterisk äro skilda från dem, som ingå i den andra.
Sålunda är Första cursen i Grammatikens tre första hufvud-
stycken beräknad att läsas i bredd med en bok, sådan som
Öfningsexempel i Latinska Etymologien af I. W. S. Andra
eursen i bokens tre första hufvuddelar och i sammanhang der-
med Första cursen i Syntaxen, äro ämnade att dels föregå;
dels hållas i bredd med Cornelius. Tredje cursen i de tre
första hufvuddelarne samt Andra carsen i Syntaxen läsas i
bredd med slutet af Cornelius samt andra författare, som för
skolorna komma att bestämmas, hvarvid dock allt, som angår
härledningar, kan sparas, för att i förening med Tredje cur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
