Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [10] Öhman, Latinsk Språklära för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
vira
amarunt är en sammandragning af amaverunt, eller begge for-
merna, sinsemellan oberoende : bäntyda på främmande grund-
typ"). : a ;
" Särskildt må anmärkas till :$. 58, att sirim är: en mera;
klass. form än siverim; samt att sådana former, som audie=
runt mera brukas än de med: v. Ft)
S. 41 förekommer: vellem ist. f. velrem. RS det
ursprungliga, förmedlande velerem:
28.48. 700. noframför by py m (förvandlas) till m>
Icke alltid. Se t. ex. det genomgående bruket i sa Hora=
tius, Lipsie 1829.
: 46. Om bärledningsändelserna or och io ej nog utför-
ligt. Ej heller göres skillnad mellan ändelserna io ack us:
- 49, 1) står fario; visserligen ämnadt att vara furoy
hvillics form likväl ej heller lär förekomma Yt). 4) Tenax:
ett mindre väl valdt exempel; eller ordet åtminstone: ofull-
ständigt i öfversätltning återgifvet, emedan det ungefär lika
ofta s- en god, som dålig betydelse.
78. 50-1) och 5) dan; någon större utförlighet od bes
stämdhet.
$- 52 4). Månne ej alla inchoativa af tredje Konjbgaliin
lyktas på isco? Depå esco kunna ju komma antingen af ett
verbum see. conjug. eller af ett adject.: Det är till: ex. ej:
gifvet att canesco kommer af det obrukl: canöre; det kan: här-
ledas af canus eller canöre. | i RR
8. 60: I stället för ordet visst må, till umdvikaniHe sg
missförstånd, sättas. helt. Dessutom kunde till denna.$. anmär-
kas, att ett och samma proprium: kan våra: gemensamt för
flera föremål, men: kan: dock i föreställningen icke tillkomma:
mer: än: ett i sender, utan att blifva ett slags appellativum,
till ex. Gustaver, Carlar; Catoner.
I. .$: 63 säges, alt månaders namn. äro masculinn, ert ÄR
ordet: mensis vid dem är uteslutet. Bör heta: Månadsnamnet
hänföres. alltid till det masculina ordet sr uppsatt ellen
underförstådt.
$. 66. Böra ej Epioskiua abundantia omnämnas i en: lä-
robok?
SS ;
Xx) I afseende på inskjutningar af hokstäfrer, har ref. hört en lärd:
Etymolog, hvars reflexionskraft är fruktbar på otiginella hypotheser,
ifrågasätta, huruvida i tundo stammen är tud med inskjutet n, eller.
den. hetat tudd, så att det. föregående d för. välljudets skull aller för
uttalets lättande öfvergått till n. Med ett ord: det är svårt att i dy-
lika frågor komma till full visshet.
++) Krebs, Antibarbarus . » « 1857.
»’) Se Reisig pag, 256.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
