Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [10] Öhman, Latinsk Språklära för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
<> I 8. 109 säges med rätta, att divitia (neutr. plur) icke
finnes. Men tilläggas bör, att formen förekommer kontrahe-
rad: ditia.. Vidare måste noga märkas, att i plur. i besagda
cas. ieke ändelsen -ia brukas, utan -a, ålminstone hos poe-
terna, likväl utan att man bör antaga en nom. sing. på -us;
till ex. paupera, hospita; hvilka former Servius ej klandrar
hos poeterna.
| I $. 110 säges, alt några få adject. på -trix, som tillika
äro subst. femin. 5 ej Balva. mase. gen., hvarpå vietrix mindre
lämpligt anföres såsom exempel. Ty mase. victor brukas ju
både som subst. och adject., så att man kan säga exercitus
vietor. När derföre en föll böjning af detta ord äger
rum: vietores, vietrices, victeigia. så hade det varit bättre,-
att välja ett sådant ord som deletrix, hvartill saknas masc.
deletor.
I 8. 119 torde betraktelsen öfver ”de obrukliga stam-
orden” i en elementarbok vara öfverflödig.: Deremot hade
ej varit: otjenligt. om lärjungen med något exempel fått be-
grepp om, huruledes i språket den besynnerligheten före-
kommer, att man någongång bhetraktat superlativus såsom po-
sitivus, och till denna ytterligare tillagt komparationsändelser,
till ex. postremior, postremissimus hos Comici, proximior till
och med hos Seneca. |
$. 121. Diversus har diversior hos Plinius, falsus fal-
sius hos Petronius. Surdissimus förekommer hos Augustinus.
8. 422. ec). Om också ändelsen -ter, såsom några mena,
är komparativ-tecken, förekomma likväl, ej blott dexter och
sinister, utan ock dexterius och sinesterius, till och med i
ett bref till Cicero :(epist: ad fam. 10. 30). Sjelf brukar Ci-
cero det besynnerliga infinitior, Top. 8. 53.
132. Bland numeralia vrdin. må jemte secundus upp-
föra aller St
3. 155. Uni (nom. plur.) brukas ock för att beteckna
olika grupper, partier, folk etc. till ex. tria Grecorum genera
sunt, quorum uni sunt Athenienses "+);
I $. 136, som handlar om prominina, saknas fullständig-
het; åtminstone: är definitionen och förklaringen nog mycket
abstrakt.
4357. Quis heter j ju i femin. äfven quis, ehuru någon-
gång ke blifvit brukadt i dess ställe; Se till ex. Plautus.
158 (pag. 77) öfversättes quis ”i inskränkning” med
”hvem”; bör väl heta någon.
+) Se Krebs Antib. (1837) pag. 441.
+£) Cie. Flaec, 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
