Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Atterbom, P. D. A. Ett tal af Thorild vid 19 års ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103.
hvad som i allt är Nödvändigt, Nyttigt och Ordningsfullt?
— Ja! men icke utom den eviga grunden för alla ändliga
varelsers kunskap och dygd: Friheten. "Hon — här friheten
i granskning och val, friheten att tänka — är i Vetenskaper-
na det andra ädla och sköna.
Mine Herrar! Ingenting är mera öppet och solklart, än :
att i bela Naturen icke gifves annat än jemförelser och för-
hållanden. ” Hvarje sak är ”så” -—: icke nödvändigt och för
sig sjelf; utan i silt vissa och bestämda sammanhang. Stenen
är ett hårdt och fast ämne; säga Vi. Nej! den är ett mjukt
och löst! skulle en af våra fornålders jättar svara. "Se denna
liljan, ropa Vi; skön och blygsam står hon, som kyskheten,
som" oskulden! Äthiopen ger henne och kallar liljan ful, eme-
dan hon är hvit. Samma sol, hvilken Lappländaren besjunger
såsom allt upplifvande,’ förbannar Afrikanen såsom sitt lifs
plåga. Hvad mera är, aldrig hörde man ännu tvenne stora
och fria Snillen, i allt, tänka lika. Naturen antager tusende
olika skepnader, efter tusende olika danade ögon. : Allting
är, hvad det är, men ieke för sig sjelft, RR och allé
tid, utan : ett visst förhållande. : i
Sådana betraktelser böra leda oss in på en stor och adel
öfvertygelse: den om Tankens Frihet. Men glömmer icke,
alt jag mr talar om Förståndets naturliga Ordningslag; icke
om denna Hjertats fräekhet, som bestrider och befaller all-
ting efter fåfängans, egennyttans; sinnlighetens små och SS
fann afsigter!
Om Valmskdperns öck Sanningens föremål och verknio-
gar inflyta på förståndet alldeles på samma sätt, som Natu-
rens inflyta på känslan, — lika mångfaldigt, lika tvärtemot
bvartannat, lika ovisst; så att hvad i ens begrepp är renaste
ljus, är i en annans förvirring och falskhet: så är ingenting
lättare, än att från alla — eller de flesta — sanningars oviss-
het sluta till dårskapen af allt tvång i vetenskap, af all der
för evig tid förklarad renlärighet, och på denna grundval,
Mine Herrar, stödjer jag Tankefriheten. : ;
Huru ofta har väl Sanningen — hos menniskor — varit
annat än en skön jemförelse, eller ett ädelt bedrägeri? —
Hon är en strålande gudomlighet; men bon leker med men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
