Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - E. A. S. Svenska Elementarläroverket och dess framtid. Betraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
och för detta ändamäl upprättat anstalter för bibringande så
af den allmänna pädagogiska, som af den mera speciella,
hvilken af högre lärare-platser t. ex. i Philologien tages i an-
språk. Bekant är ock, att det i synnerhet är i denna punkt,
som den fransyska pädagogikens reformatörer ansett de tyska
förebilderna förtjena uppmärksamhet och efterföljd. Vi veta
väl, att det med rätta beter: docendo diseimus; och att lä-
rarens praktiska bildning först i skolan vinner sin mognad;
men, detta är dock under förutsättning, att han vid inträdet
i skolan studerat sitt yrke, och pröfvat sin faHenhet. Man
besiöne, att det gifves i denna, om i någon konst, rön, erfa-
renheter, som. måste af vetenskapen begrundas och ordnas,
för att bilda en didaktik för undervisaren; att det gifves en
öfoing under erfarve mästares ledande hand, som kommer
anlagen ,: der. de finnas, till bjelp, som eggar och riktar för-
mågan, "som rältar misstagen, tillrättavisar obetänksamheten,
tuktar bvgskotten. Utan en vetenskaplig praxis, och anstal-
ter, som sörja derföre, gifves ingen pädagogik — och — utan
denna ledstjerna — händer — såsom annorstädes blifvit sagdt
— alt man in praxi lika lätt arbetar sig :, som ur felstegen
och misstagen! ;
Skolan kunde dessutom i sig sjelf; eller genom den prak-
tiska daning och inöfning, som vinnes i ljenstgöringen, så
mycket mindre ersätta bristen af tjenliga anstalter och åtgär-
der för lärares bildniug och pröfning, som den varit söndrad
ej blott på bredden — till följe af den anmärkta stiftsindel-
ningen och indigenalsrätten — utan, för all så säga, på höj-
den genom indelningen i högre och lägre, fullständiga och
ofullständiga läroverk, hvarigenom den förlorade det iovre
sammanhang och planmessiga verksamhet, som för en lefvande
utveckling utgör ett oundgängligt vilkor. Vi fästa oss mindre
vid sjelfva indelningen af Lärdomsskolan i Skola och Gymna-
sium; ämna icke heller draga i härnad för Kathedralskolefor-
men, eller dess närmaste urbild, den Preussiska Gymnasial-
inrällningen; hvarje har sina fördelar, liksom sina olägenhe-
ter. Men — hvad vi här lägga vigt på, såsom ett menligt för-
hållande, är den skarpa söndring, som från ålder ägt rum
emellan . Lärdomsskolans. båda Afdelnvingar. Detta vållades ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
