Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - E. A. S. Svenska Elementarläroverket och dess framtid. Betraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4144
sjelfverksamheten”, att ”den vetenskapliga sidan allt för myc-
ket stått tillbaka för den linguistiska, och på denna de lef-
vande språken för de döda”, att ”läroämnen föredragas, som
endast gagna på vissa platser i samhället, under det andra
för allmän bildning beböfliga eftersättas” o. s. v. Det är väl
icke första gången, som den närvarande tiden måste uppbära
snubbor, derföre att den enligt lagen för all timlig tillvaro
har sin rot i det förflutna. Men — det kan dock synas oför-
väntadt, att en afdelning af Svenska Folkets ombud lägger
en landets institution — läroverket — till last, att den räk-
nar sina anor dels från Gustaf den förstes, dels från Gustaf
Adolfs och Christinas tidehvarf; och icke kom till verlden i
går eller förgår. Vi veta icke, om vi äfven skola räkna till
det oförväntade den saknad af klara pädagogiska begrepp;
af: säkra - kulturhistoriska insigter, som här synes råda. Ty,
utan slik saknad, huru skulle det hafva undgått utskottet, att
det icke var bristen på läroböcker, som framkallade lärarens
omedelbara biträde, utan att det var det lefvande i undervisnin-
gen, samt dennas inskränktare omfång, som i förstone gjorde
läroboken öfverflödig, att det var läroämnenas vetenskapliga
utveckling och utgrening, som påkallade läroboken såsom ett
nödvändigt hjelpmedel, att denna visserligen i ett och annat
ämne kan och måste till någon grad företräda den synthetiska
undervisningen, men föga deremot den analytiska, der det
lefvande ordet aldrig kan umbäras, att lexkunskapen i synner-
het frodas, der läroboken belt och hållet utträngt det munt-
liga föredraget, att klassläsningen i dettas nödvändighet och
i de psychologiska vilkoren för ungdomsutvecklingen har sin
upprinnelse, att denna utgör den rådande och obestridda prin-
eipen i det lands undervisningssystem , som i vetenskaplig grund-
lighet och mångsidighet länge stått framom det öfriga Europa,
och hvaraf våra Läroverksreformatorer kunde i pädagogiskt
och didaktiskthänseende hafva åtskilligt att lära 2 Och huru
skulle det "eljest hafva undgått detsamma, att det vetenskap-
liga elementet i kulturen, som för öfrigt så nära sammanhbän-
ger med det linguistiska, och alldeles icke af detta uteslutes,
var i de närmast förflutna tidehvarfvens läroverk med afseen-
de på vetenskapernas dåvarande skick lika mycket represen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
