Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [17] Diskussion inom Högvördiga Presteståndet i Läroverksfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
för hvarje timme skall vara sysselsatt med det läroämne;
läseordningen föreskrifver (hvarigenom det starkåste band är
Iagdt på valfriheten mellan ämnena och på den fria flyttnin-
gen). Vidare säges om denna skola; att dess läräre; i likhet
med den gamla skolåns, ”sysselsätta sig; så mycket tiden
och klassernas antal tillåta, med inqvirerahdet af skol-
individernas sjelfverksamhet”; (hvarigenom denbå sjelfverksam-
het, såsom primum movens; icke får väsentligen annan bety-
delse än i den gamla skolan); och att ”lärarne opåkallade in-
ställa sig icke blott hos den ena individen efter den andra;
för att underrätta sig; huru han fattat sitt pensom, utan äf-
ven, och fast oftare, vända sig hela lexlaget; eller klassen
— för dem tyda och med dem, så mycket medbhinnas kan,
genomgå hvad som för lectiohen är gemensamt (”hvarigenom
Iikaledes icke allenast monitörssystemet till sin egentliga kraft
och verkan är brutet”, utan äfven den berömda sjelfverksam-
heten antager bufvudsakligen samma gestalt som i den gamla
skolan). När härtill lägges, att ”i-de begge öfversta kläs-
serna; der elevernas antal vanligen utgör i hvardera klassen
4—586, dessa kunna i det närmaste undervisas såsom privat-
disciplar” (hvarvid icke heller andra undervisnings-methoder
komma i fråga, än de länge och allmännveligen använde”) —;
så synes den slutsats icke obefogad, som samma: talare (sid.
127) framställer, att ”det bästa; som den Nya Elementar-
skolan företer, är hemtadt från det gamla Skolverket.”
Det Betänkande af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ut-
skottet; som gifvit ämne för diskussionen, bedömes af de fle-
ste talarne temligen strängt. Men detta blir begripligare ge-
nom den oväntade upplysning, Professor Knös i sitt yttrande
(sid. 67): gifvit; att den pluralitet i Utskottet; som beslatit
detta Betänkande om Skolverkets vigtigaste frågor, utgjorts
af män, ”ibland hvilka ingen euda lagt hand vid
Skolundervisningen. S
Det är svårt att tro, det en reform af läroverket skall
kunna blifva verksam och välgörande, om den icke utgår från
den -förtroligaste kännedom af undervisningens natur och me-
del, i förening med inhemtad noggrann kunskap öm Undeér-
visningsverkens närvarande ställning hos oss och deras nyaste
framsteg i främmande länder. En sådan skulle till sitt bi-
stånd uppkalla det verkliga nit för fortskridande, som på sed-
nare tider vaknat inom vårt skolverk och sluta sig till de i
sjelfva verket derinom redan begynta förbättringar. Ty all
en reform inom vårt skolverk längesedan är börjad och oupp-
hörligt, ehurw obemärkt och utan: buller y; fortgår, det är äf-
ven ett förhållande, som af förevårande diskussion lägges i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
