Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [20] Tullberg, Hebreisk Läsebok med Anmärkningar och Ordregister - [21] Öhman, Latinsk Språklära för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Chald. 1 M.B. 37: 535 står Piel för Pual. 4 M.B. 59:16. Kan
ej "Nn hänföras till rot. ">"; ty här anförda hänvisning till Lind-
bergs Grammat. 60 gäller ju blott vokalförändringar i följe
af tonens eller stafvel.förändring. 4 M.B.45:7 Sv öfversättes
här väl bättre med förverka efter talesättet 223 xor, D.B. 14:
48 kunde behöfva någon förklaring. .D.B. 13: 5 för 15:4. D.
B. 16:28. Den vanliga öfversättningen med underförstådt =>:
hämnas på en gång för mina båda ögon, tyckes bättre 1 H.B.
9: 25: 23. För förklaring af (5) i "7 hänvisas till Lindb. 94,
men der åter anföres att art. får (;,) utom i enst: ord. Här
borde således: varit anmärkt, att detta undant. väsentligen
gäller om ord som: börja på 73 och >. 1 R.B 8:29. Det är
väl utom tvifvel, att >N här och i de andra verserna skall för-
klaras med (vänd) till. Judarne vända sig ju än i dag vid
bönen. åt ett: visst båll. Ps. 84: 7., I sammanhang med förkl.
öfver föregående vers kunde måhända denna tydas. Vandra
de. än . . . så anse de den dock för . . . (då de ha ett så
gladt mål i sigte). Ps.104:7 faller sig anmärkningen om. den
underlåtna . assimil. af >’p 1 ej tydlig. Tilläggas kunde kan-
ske . efter . . . vanliga; men i fall som detta underlåtes den
mindre ofta..: H— E.
[21] Latinsk. Språklära för Skolor och Gymnasier
af Joh. Edv. Ohman, Lektor vid Gymnasium i Borgå.
(Forts. och slut fr. Frey. XXIII.
Författaren har i "Syntaxen utgått från. läran om den
enkla satsen, ur kunskapen om denna utvecklat begreppet
om de sammansatta och kring hufvudsatsen grupperat de öf-
riga, och på detta sätt sökt uppföra syntaxens hela byggnad;
hvarigenom han bemödat :sig genomföra en grundsats, som
utan tvifvel.- är "den: enda sanna, ehuru mycken svårighet den
medför för den, som på en gång söker fullständighet och kon-
sequens, - och vill göra det hela klart och lättfattligt för den
unge lärjungen.
Förf. har > förutsändt såsom grundläggande inledning en
Svensk (allmän) Grammatik, hvarom vi i det föregående an-
tydt vår mening. Då Förf. nemligen sjelf tillkännagifver, att
dessa grundlinier af svensk grammatik icke förslå, utan att
”kompletteras utur någon svensk bok”, så torde ock det, som
här finnes af svensk satslära, bort förutsättas och utelemnas.
Vi öfvergå till den latinska afdelningens detaljer.
I $. 215 läses, att in oratione obliqua blott innehållet
(summan?) af hvad den talande sagt uppgifves. Dervid är
att anmärka, att hvad den talande sagt, kan äfven: ord -för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>