Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [21] Öhman, Latinsk Språklära för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
I 8. 224, som handlar om indikativus i berättande satser
och tillika redogör för skiljaktigheten mellan svenska och la
tinska språkbruket i användningen af indik; och konj. i omta-
lade fall; hade ej varit otjenligt att upplysningsvis tillägga,
att likväl äfven i latinet konjunktivus är möjlig, nemligen när
tvenne satser förekomma, af hvilka den ena förutsätter och
liksom uppbär den andra; till ex. proelia enumerare, si quis
postularet, facile esset.
I samma 8., reg. 2 öfversättes quid faciam stöed: hvad
bör jag göra, med den förklaringen i parentbhes: jag har intet
att göra. Uttrycket kan dock stundom öfversältas äfven sålun-
da: hvad annat har jag att göra? :
I samma 8. reg. 14 användes exemplet: non est ignarus,
hvilket öfversättes Tmed? han känner (saken) väl. Det sven-
ska uttrycket säger mera, än det latinska; ty de båda nega-
tionerna (ungefär det samma gäller om figuren litotes) gifva
ej egentl. åt begreppet en superlativ NLES riies utan is kra nl
sin vecksn till att blott stärka adfirmationen:
I 8. 226 reg. 4 förekomma exemplen: vestri amborum
parentes; riktigare: vestrum amborum parentes; nostra omnium
salus. Riktigare: nostrum omnium salus. Se Krebs, Antibar-
barus — 1857, pag. 206.
Rörande pronomen ipse, hvarom der talas, hade varit
tjenligt att anmärka, huruledes dess kasus i satsen rättast be-
stämmes , allteftersom det hänföres till subjektet eller objektet.
Skiljaktigheten hade kunnat uppvisas i några dylika exempel:
mortem sibi ipse conscivit — med egen hand; non solum ece-
teros, verum etiam se ipsum occidit — ej blott sig, utan äfven
de öfriga, Ehuru också i sednare fallet ipse flrites brukadt.
I 8. 227, reg. 8 läses exemplet: osculavit terram matrem.
Att låla en sådan] verbalform, som osculo, inflyta i:en läro-
bok, kan omöjligen gillas.
I $: 228, reg. 6 står: irasci dedecet quemecumqne. Detta
pronomen bör, för att vänja lärjungen vid det allmännaste
och mera klassiska språkbruket, utbytas mot quemvis eller
ler quemlibet. "Se Zampt, 8. 706. Sammastädes läses: non
ne poenitet vixisse; meningen synes vara: me non poenitet
Vixisse.
I samma 8. läses, att ”verba personalia miserere, mise-
rescere ömka sig, satagere bekymra sig fordra aecusativus,
Iiksom miseret m. fl.” — Accusativus står visserligen i stället
för genitivus genom tryckfel. Ty bekant är, att dessa verba,
personaliter brukade, taga genitivus. Annat är förhållandet
med verba miserari och commiserari, hvilka bort upptagas.
Annat är ock med föregående verba fallet, när de brukas imperso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
