Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [29] Tocqueville, Om folkväldet i Norra Amerika, öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2359
beklädda med en stor magt, ty der jemnlikhet i allmänhet rå-
der, är det största antalet mägtigast, och det mindre’stiftar
förgäfves sina lagar. Nej, vi äro af nöd eller af böjelse,
med eller mot vår vilja Demokrater, och vår efterverld skall
blifva det i ännu högre grad.
Det är då icke Demokratien, som skall bekämpas, utan
utan dess dåliga böjelser, dess utsväfningar, dess förtryck.
Ett Demokratiskt Samhbällsskick bar sina egna faror, men det
gifves ock förljenster, dygder, sällhet, en man förgäfves
söker i andra tidehvarf. - Egoismen kläder sig i en ny Ra
nad, men äfven dygden lyser med ett nytt ljus.
Ait uppsöka förtjensterna, utveckla dygderna, motverka
farorna, varna för utsvälningarne, förädla böjelserna, kort
sagdt, i lagar och seder uppställa en motvigt emot Demo-
kratiens sämre egenskaper — detta är uppgiften för vår tids
statsmän, det är profvet för tidens medborgerliga dygd.
Under inflytelsen af en sådan åsigt, som ofvanstående
rader antyda, bar Tocqueville studerat Amerikas hf. Han
har funnit i jemnolikbeten det grunddrag, hvartill alla detta
lands förhållanden ytterst kunna återföras, och han har sett
1 Europa samma jemnlikbet dagligen närma sig det mål, som
den i Amerika uppnått. Han såg ett Samhällsskick, som bar
frihetens namn, och’i vissa fall med rätta, men ur hvilket
äfven kan uppresa sig en ny despotism, af en annan natur
och i vissa fall större än den bildade menskligheten någon-
sin sett.
Med ena ögat fästadt på Amerika och det andra på Eu-
ropa betraktade Toequeville de Förenta Staternas lagar, se-
der, bildning, tänkesätt, folkets böjelser, familjelifvet, veten-
skapen, konsten, språket, uppfestran, religionen, de offent-
liga karaktererna, de särskilda menniskoracerna, Anglo-Ame-
S
rikanerne, Negrerne, Indianerne, besökte Unionens olika sta-
ter, de” Ior atädeknas vid Atlantiska hafvet, betraktade de
norra staternas kolossalt uppväxande industri, söderns slafvar
och plantager, vesterns barbari och förbistrade seder, stude-
rade Amerikas historia i böcker; dess lagar vid domstolarne,
samtalade med dess umärkta statsmän, och med dem som voro.
i oberoende af dagens strider, såg och hörde mycket, jem-
förde, granskade, begrundade allt, återförde hvarje sak till
S
sin. första grund, spsnade dess uivecklins i en dunkel fram-
tid — och resultatet af hans forskningar hler det arbete,
hvars öfversättning vi anmäla.
Jo
Vi upprepa ännu en gång att Tocqueville fela ör cnthu-
siast för Demokratien. Ställen förekomma visserligen, som
tyckas innebära en bestämd hyllning åt denna princip, men.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
