Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [32] Tham, Bidrag till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historia från midten af 17:de årh. H. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
kortare tid till-ständernas sammankallande, ”på det icke ge-
nom alltförlångt dröjsmål monarkien måtte förvandlas i en
annan stat” vn "anledning af de i 44 8. omtalade möten (så
kallade utskottsriksdagar) . hvilka väl förut varit bröklige;
men icke af någon lag godkände, frågar presterskapet, ”om
icke alla ständer, det ringaste med det högsta, skulle så hä-
danefter som hitintills: blifva vid deras urminnes gamla. bruk
och komma: till möten och herredagar, icke allenast när krö-
ningar på färde äro, utan ock när om nya ordningar, pålagor,
krigsexpeditioner, förbund eller andra” riksens höga ärender
delibereras "skall; att vår stat må i ingen måtto vara ringare
under de höga herrar riksens Ephoris och förmyndare, än
under höglofliga framlidna konungar varit hafver, till att be-
hålla riksens urminnes rätt.” Regeringsformen innehåller nem-
ligen; att när de förnämligare öm betsmannen (Lagmän, Fands-
köfdingar, Öfverstar m. fl.)> årligen voro samlade i Stockholm
till den stadgade Födovi dine ena afläggande, ägde regeringen
med dem "rådslå om de ärenden, som icke beböfde allmän
riksdag; "behöfde” åter ständernas betänkande inhemtas, och
Sädänt antingen. för : hastighets skull eller af andra skäl icke
kunde eller tryggeligen borde ske på allmän riksdag, skulle
bemälde embetsmän förstärkas af två adelsmän från var lag-
såga, biskopar och ’superintendenter samt en fullmägtig från
hvardera af rikets sex betydligaste städer. ”Men hvar saken
kräfver en allmän sammankomst, såsom på en konungs krö-
ning eller af andra märkelige orsaker”, skulle allmän riksdag
sammankallas. Man ser, att ”de märkliga orsakerne” äro så
ofullständigt ångifne, att presterne visserligen icke saknade
anledning un sin förhåsa att den allmänna riksdagen skulle
kunna undanträngas af herredagar. Vidare = änfödrka pre-
sterne — finnes i somlige ärtiklar af regeringsformen infördt,
att adelspersoner skola Tyänollet brukade blifva, hvilket man
väl gerna ser; dock begäres tjenstligen, att andra ärliga och
skickliga personer af vår svenska nation, bvilka genom studier
eller manliga bedrifter sig berömmeligen bevisa, ieke måtte
-varda utskjulne, utan äfven brukade i förnämliga kall; förty
efter våra förfäder ifrån hedenbhös hafva dragit all sivseR
tunga, synes billigt, att de måtte såsom ett fritt folk ock
oppkomina och njuta det tillgodo.” I dessa presteståndets
anmärkningar, hvilka röja ött- djupt misstroende till adelns
öfverhaudtagande magt, tycker man sig förnimna förspelet
till det bittra anfall emot adeln, hvilket utbröt vid riksda-
gen 1650.
Eburu bönderne ej gjorde några svårigheter vid rege-
ringsformen, hvilken de ansågo ”jéke så mycket angå dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
