Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [32] Tham, Bidrag till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historia från midten af 17:de årh. H. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
som lyda, som dem, hvilka: i regementet tjena och bjuda
skola”, vore de i andra hänseenden under denna riksdag mera
ohandterliga, än vid den föregående. De inlemnade en kla-
goskrift, ubder hotelse: att resa hem, om de icke hastigt fingo
besked, och föröfrigt uppsalt i sådane ordalag, att rådet an-
såg sig befogadt tillsskarpa varningar. - ”Bönderae borde taga
sig till. vara: för: onda: rådgifvare, så kär dem deras: välfärd
vore; och icke tro en bop: lättfärdige skälmar, hvilka sticka
sig in bland:dem i bondekläder. "Hvad de öfverklagade utla-
gorne:’ anginge, hade bönderne sjelfve beviljat dem på förra
riksdagar, och det anstode icke ärlige svenske män att-lofva
i dag och neka i morgon.” Ståndets några dagar senare in-
lemnade svar på rihsdagspropositionen fanns af sådan beskaf-
fenhet, att tvenne rådsherrar måste gå ned till bönderna på
”gillestugan?”, för alt söka förmå dem till billigbet.. Vid: detta
tillfälle gjorde en honde ”mytemakeri” inom ståndet och öf-
verföll en: annan ;:”som hade sig: väl resolverat.”- Rådet ville
låta den brottslige lagföras och dömas af de andra berredags-
männen, men: lemnade: honom på ståndets förbön pardon; - Når
gon tid derefter hittades utanför rådkammardörren en ny sup:
plikation i allmogens namn, uppfylld med: hötelser. Ställnin:
gen ansågs så betänklig, att fråga uppstod om krigsfolks in-
dragande i staden, men det befanns: likväl rådligare att hålla
saken tyst och endast rådfråga biskoparne, som blefvo anmo-
dade alt i största hemlighet utspana upphofsmaånnen. : Skriften
ansågs till den grad upprorisk, att den kunde omhvälfva land
och konungariken; samt ”näppeligen eonciperad i ett bonde-
hufvud, utan af andrvom diktad.” Huru denna sak slutades,
derom: lemna handlingarne ingen upplysning. Det anförda å>
dagalägger emellertid böndernas sinnesstämning, hvilken sanno-
Nkt mera: än något annat: bidrog till regeringsformens’ skynde
samma; antagande, på det regeringen måtte vinna tillbörlig
styrka. Det var endast en af sina anmärkningspunkter,. hvil-
ken : presterne med ibärdighet fullföljde, den om en särskild
paragrafs införande, för att betrygga den rådande religionen F)a
: Den sålunda antagna regeringsformen utgjorde icke egent-
ligen en: konstitution i modern mening, emedan de fleste be-
stämningar, hvilka ingå i en sådan, förefunnos 1 konungabal-
ken och andra offentliga handlingar. Den: var snarare, såsom
äfven sjelfva benämningen tyckes antyda, en stadga: om: sättet
för rikets förvaltning, ett försök att ordna embetsmannaväsen-
+) iOmständligare underrättelser om dessa riksdagar finnas i Mag
Bovallii förtjenstfulla afhandling, ”de forma regiminis Suecie annp
MDCXXXIV eonfirmata, Diss. Ups. 41842”, ur hvilken ref:s framställ-
Ring hufvudsakligen är sammandragen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
