Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 5. Undervisning och Disciplin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3602
Skolundervisningen var af ålder ända till boktryckerikon-
stens uppfinning nästan hel och hållen muntlig, och fortfor
att vara det, tills läroböcker blifvit författade och allmännare
utspridda, då den muntliga undervisningen ”begynte afvexla
med läsning. Detta förhållande har fortfarit ända till våra
dagar, då man velat förvandla all undervisning till läsning,
och blott bibehålla den muntliga, dels såsom en bjelpreda,
till hvilken lärjungen kunde taga sin tillflykt, då han icke
kunde rätt bjelpa sig sjelf, dels i form af förhör eller kon-
troll, att lärjungen verkligen läst, och med minne och be-
grepp rätt och väl fattat det lästa, och derjemte leda honom
till noggrann eftertanke deröfver. Det låg väl ock i sakens
natur, att lättare tillgång på lämpliga läroböcker och hjelp-
redor i alla ämnen förr eller sednare skulle åstadkomma en
sådan omhvälfning. Vill man nu anställa en jemförelse emel-
lan den muntliga undervisningen, läsningen och förhöret, så
kan detta ingalunda göras i allmänhet, utan dervid måste o-
lika läroämnen och lärjungarnes olika ålder och fattningsgåfva
tagas i betraktande. Efter en ändamålsenlig, för lärjungens
fattning väl lämpad lärobok kan denna igenom läsning och
återläsning väl inhemta allt sådant, som skall inpräglas i min-
net, t. ex, geographi, språkens paradigmer, vissa korta och
bestämda satser och reglor i grammatik, naturkunskap, hi-
storia m. m. Den del åter af dessa och andra ämnen, som
mera anlitar begreppet och eftertanken, medför mera svårig-
het. Här behöfves muntlig undervisning förnämligast af tvenne
skäl, dels subjektift för att väcka och skärpa uppmärksam-
heten, reda begreppet och öfva eftertanken, dels objektift,
för att undersöka, huruvida lärjungen begriper det, som skall
läsas, och för att närmare förklara hvad han icke begriper,
och isynnerhet för att visa honom hburu han bör läsa; så t.
ex. vid öfversättning och analys af främmande språk, de gram-
matikaliska termernas och reglornas tillämpning och använd-
SE ning o.s.v. Men vi hafve redan anmärkt, att kunskapen
icke blott är föremål för minnet, förståndet, begreppet, tan-
Ken eller, med andra ord, för kunskapsförmågan, utan att den
skall omfattas af hela intelligensen, och verka bildande och
= förädlande på menniskans hela andliga natur, och derigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
