Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 5. Undervisning och Disciplin - 6. Läroämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
ningsgrader, som böra genomgås, innan lärjungen förklaras
hemfallen till skolaga, eller som det heter på det nyare skol-
språket, ”nedflyttas i strykklassen.” -Kollegium dock obeta-
get, att vid svårare förseelser gå varningsgraderna förbi och
genast använda aga, der så pröfvas nödigt.
6. Läroämnen.
De i skolan af ålder antagna läroämnena voro ungefärli-
gen desamma som nu; men man hade igenom ett slags tyst
öfverenskommelse, hvilken ännu gäller i många äldre skolor;
lagt uteslutande vigt på några af dessa ämnen, under det
att de öfriga såsom bisaker vidrördes nästan blott i förbi-
gående. ”Theologien och de gamla språken samt närmast dit-
hörande ämnen studerades med allvar och stränghet i fordrin-
garna, då man deremot ansåg för tillräckligt, om tillfälle fanns
att läsa mathematik, historia, geographi och ett eller annat
lefvande språk. Åtminstone måtte högst sällan vid flyttningar
någon hafva blifvit underkänd i dessa ämnen. Detta sätt. att
studera hafva de nyare icke utan skäl kallat ensidigt, -ehuru-
väl denna ensidighet haft sina stora fördelar, och våra fäder
hafva igenom en sådan förberedelse lagt grunden till en lär-
dom, med hvilken vår tids ytligare mångkunnighet ieke tål
någon jemnförelse. Med rätta påstås, att ”denana Elementar-
bildning gaf åt omdömeskraften säkerhet och öfning, åt tan-
ken skärpa och bestämdhet, åt uttrycket ledighet, klarbet
och styrka.” Hvaruti bestod nu denna elementarundervisnings
förträfflighet? Månne deruti, alt man lärde grekiska och la-
tin? - Visserligen icke. Det bildande elementet finnes icke
uteslutande i dessa språk, utan i den method efter hvilken
dessa språk lärdes — en method, som grundlade en’ allmän
grammatikalisk och logisk säkerhet, reda, klarhet och kraft
i uppfattning, tanke oeh uttryck. Emellertid hafva de nya
fordringarne på allsidighet vunnit gehör. Man bar begynt att
drifva alla antagna läroämnena med lika ifver och stränghet;
och derjemte yrkat på införande af flera nya. Af det förra
hafva de gamla skolorna redan lidit mycket, och den sednare
åsigten, om den med bibehållande af. klassystemet och utan
att gifva dispens ifrån något ämne sättes i verket, skall i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
