Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 9. Den gamla och nya skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
med att vidare upprepa dem. Endast ett erfarenhetsbevis må
tilläggas, att nämligen skollärare i allmänbet deruti instäm-
ma, att Rektorsklassen i lärdomsskolan jemnförelsevis och i
förhållande till de insigter, man borde kunna fordra af dess
lärjungar, är” den svagaste. TIeke kan man derföre anklaga
lärarne, icke lärjungarne. Skulden drabbar systemet. Om
en skicklig lärare privatim väl handleder lärjungar, med hvil-
ka något kan uträttas, förkofra de sig hastigare för hvarje år,
och då. de uppnått 14 åå 43 års ålder behöfva lärarne blott
uppmuntra och råda, leda och kontrollera arbetet, bvilket
fortgår med ökad fart och stigande glädje och tillfredsställelse.
De hafva brutit skalet och fått smaka kärnan. Så förhåller
det sig ock med nya Elementarskolan i Stockholm, der läs-
ordningen mest liknar den privata. Hvarföre sker icke detta
vid våra Lärdomsskolor? — Hvarföre ioträffar der i allmänbet
motsatsen, att farten hämmas ju längre ynglingen avancerat?
Jo! dertill är mångläseriet, den minutiösa utportioneringen af
för många läroämnen samt tvångsarbetet och tvångsundervis-
ningen orsaken. Vi -säge tvångsundervisning, ty utan tvång
lärer - väl. ingen tänkande och förnuftig yngling dag ut och
dag in 5 å 6 timmar låta pränta i sig af andra, hvad man
bättre och på kortare tid sjelf kan inhemta.
Alt våga ett omdöme öfver (:ymnasium är ett vanskligt
företag; isynnerbel för skollärare. Hvad som yttras om läro-
verket anses vara rigtadt emot lärarne, och förestafvadt af
afaond emot bättre lottade. Häremot vilje vi upprigtigt er-
känna, att gymnasierna de sednare åren undergålt mycken
förbättring, så vida det berott af lärarnes ’personlighet, och
att dessa i allmänhet ibland sig räkna de bättre förmågorna,
då skolan får åtnöja sig med de svagare. Och just detta be-
visar, alt bristerna äro införlifvade med gymnasii-inrättningen
och att: genomgripande reorganisation är af nöden. Skulle
man för något anklaga lärarne, så vore det derföre, att de i
följd af sin ställning icke kunna, eller icke vilja, inse och er-
känna, hvad som är allom bekant. Dock icke ens denna be-
skyllning hade här bort inflyta. "Må hvar och en behålla sin
öfvertygelse oqvald, dock icke blott bebålla utan ock ärligt
uttala den; på det att de ,’ som slutligen skola fälla utslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
