Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 9. Den gamla och nya skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
må kunna väga skäl och motskäl. Här, om någonsin, äro
alla tysta förbehåll skadliga. Måtte ingen anföra blott sken-
bara skäl och förtiga de verkliga. - För vår del skola vi, obe-
kymrade om misshag eller bifall; hålla oss till saken och låta
den: tala för sig sjelf, utan att något förstora eller fördölja,
någon anlasta eller smäda.
Gymnasium är, så vida man afser sil skäl och grun-
der, ieke någon sjelfständig afdelning af elementar-läroverket,
utan elt derifrån lösryckt stycke, ett mellanting mellan skola
och universitet, hvars största svaghet kommer deraf, att det
icke bygger på skolans grund, ieke fortsätter der skolan slu-
tar, utan låter ynglingarne vid uppflyttningen ifrån skolan helt
omärkligt göra ett hopp i disciplin och undervisning, hvarige”
nom de inbilla sig. vara något annat och mera än lärjungar
Redan i skolans rektorsklass, isynnerhet der denna är belägen
nära gymnasium, insupa lärjungarne ett falskt begrepp om den
gymnastiska friheten, och de hafva äfven någon gång gjort ett’
och annat försök att deruti efterapa gymnasisterna. Ehuru den
allvarsammare skoldisciplinen för det mesta gjort detta om in-
tet, skulle man dock kunna framleta en och annan temligen
ny -tilldragelse, som bevisar detta. Såsom gymnasisten med
ett visst trotsigt förakt ser ned på skolans samtlige lärare,
så visa ock rektorsklassens lärjungar ännu. i dag köld och lik-
giltighet emot. de. lärare, hvilka de i sin inbillning lemnat
efter sig. För denna sinnesstämning, -som i skolan icke fått
luft, kommer nu den större friheten på gymnasium väl till
pass, och skolpilten, blifven gymnasist, försummar icke att
begagna sig af de gynnande omständigheterna. t
Den ovilkorliga lydnaden fordras nu icke mer. 1 dess stäl-
le behandlas ynglingarne med en viss artigbet, göra anspråk
på ett visst undseende, parlamentera med lärarne, pruta på
sina skyldigheter, på lagens kraf, men sky ingalunda att ad-
vocera och åberopa lagen. emot sjelfva lärarne, ’då de tro sig
förnärmade i sina fri- och rättigheter. En af läraren gjord
anmärkning skall till sin befogenhet noga ventileras innan den
efterkommes. Stundom blifva då lärarens och lärjungarnes
tankar delade; tvisten underställes Rektors eller Kollegii om-
pröfning, och om äfven läraren i bösta fallet slutligen får rätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
