Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 9. Den gamla och nya skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efterlemnas dock i lärjungarnes sinnen ofta nog en bitterhet,
som väntar efter tjenliga anledningar till nya "utbrott. Under
allt detta stå lärare och lärjungar inbördes på främmande fot
och bemöta hvarandra med en afmätt försigtighet. "Sjelfva be-
nämningen ”herre”, eller" ännu: sämre, det kalla upprepandet
af namnet i stället för det förtroliga du, vid samtal med lärs
jungar, är härutinnan verkligen betecknande, att & ena sidan
förtroligheten, å den andra vördnaden försvunnit. Hos yng-
lingarne finnes icke den öfvertygelsen; att de i sedlighet och
Skön böra ledas af lärarne och lita på deras: bättre insigterg;
utan fastmera: vilja de; enligt en inrotad esprit, leda, råda-och:
hjelpa sig sjelfva. .
Dessa och dylika beskyllningar, invänder man; träffa icke
de nuvarande gymnasierna, hvilka skola undergått en betydlig
förbättring. Ja, detta är till någon del:redan medgifvet. Gym-
nasisterna våga nu icke begå så grofva streck, som för några
år sedan, fekel så oförsynt trotsa lärarne, icke så uppenbart
störa lugnet, icke så offentligen anställa larmande gillen. Ytan:
är mera hvitmenad,; skenet fagrare. - Men är ock anden för:
bättrad? : Finnes nu mera gudbfruktån s sedlighet, förtroende
till lärare, mera kärlek till undervisningen, mera uppmärksam-
het under lärotimmarna? "Härom må man fråga de lärjungar,
som sist afgått till universitetet, och dem, som ännu vistas vid
gymnasierna, om man till den grad eger deras förtroende, att
man kan: erhålla ett upprigtigt svar. Fråge man vidare alla:
dem, som närmare känna ställningar och förhållanden inom och:
utom lärosalarna, och man skall af äldre och yngre ifrån ett
helt sekel tillbaka +) intill denna dag erhålla intyg, som sam”
manstämma ’ deruti,. att tvåtredjedelar af tiden vid gymnasiums
gått förlorad; alt i några ämnen ingen. förkofran skett ifrån
skoltiden; att i andra de. förnämsta framstegen gjorts på egen:
hand; -att: de många lärotimmarna med undantag af några få:
ämnen. igenom en ända till leda uttänjd muntlig undervisning.
varit. rårägliga för den. läraktige, alldeles onyttiga för den för-
+) 80 år hafva nu förflutit sedan, af föga behagliga anledningar
vid 1765 års riksdag, om vi rätt minnas, frågan väcktes att öfver
Gymnasierna tillsätta så kallade censores morum. Hvilken känner icke
Ödmanns ”Minnen ifrån Skolan”? Er RET RN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
