Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 9. Den gamla och nya skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II4
då tvånget med ens blifvit förvandladt i frihet. - Då lärarne
icke kunna förbise detta, kan det icke falla dem in, hvarken
att behandla alla lärjungar lika hela läroverket igenom, eller
att bestämma klass eller år, då diseiplinen ovilkorligen måste
förändras. Ingen god och förståndig fader, som har söner af
vida större olikhet i ålder, någon gång ifrån ett till tjuge å.
trettio år, har någonsin behandlat dem lika i gosse-, ynglinga-
och mannaåldern. Fastmera uppenbarar han för dem sitt fa-
derliga hjertelag i samma mån, som de bättre fatta och vär-
dera det. Han söker att städse leda dem med godhet och
kärlek, men der detta icke verkar, låter han fadersväldet krväf-
va ut sin strängare rätt, icke efter sönernas ålder, utan efter
förtjenst. Likaledes gode och crfarne lärare. Han åttaåringen
ledas med lämpliga, ömma och kärleksfulla förmaningar, så
användes ingen stränghet, hvarken med bannor eller aga; men
föraktar femton- eller adertonåringen förmaningar och varnin-
gar och låter sig deraf icke ledas och rättas, så måste lärarne
"kunna tillgripa strängare bestraffningsgrader. Sådan är nu den
stora olikheten emellan skolpilten och gymnasisten. Man ett
särskildt läroverk behöfvas för alt göra tillbörligt afseende
derpå? Och om så behöfdes, huru skall man bestämma tiden,
då ynglingen bör öfvergå från ett läroverk med, till ett läro-
verk utan skolaga? Finnes någon enda fördel af denna om-
flyttning? Skall icke den lärarepersonal, som ifrån de späda-
re åren vårdat lärjungarna och tillvunnit sig deras förtroende,
med närmare kännedom om hvars och ens lynne och böjelser
lättare leda dem under den ingående vådligare ynglingaåldern,
än den, för hvilken de äro alldeles främmande? Dessa frågor
hafva icke hittills kunnat nöjaktigt besvaras. I stället för gil-
tiga skäl, hvilka icke finnas, lager man sin tillllykt till den
ifrån slägte till slägte fortplantade traditionen, att namnet
gymnasium skulle hafva en viss magisk kraft att förvandla den
tanklöse, ostadige gossen till en förståndig, stadgad och se-
desam. yngling. E
— KHathedralskolan, enligt hvad kändt är, motsvarande gym-
nasium och lärodomsskola, är så till vida ett läroverk, som
den styres af en Rektor och ett kollegium, i hvilket samtli-
ge lärarne äro ledamöter, men lider föröfrigt af samma olä-
gsenheter , som äro förknippade med klass-systemet och af den
söndring, :som dels är en följd af indelningen i slutna klasser,
dels deraf att vid ett visst stadium alla lärarne, undantagan-
des Rektor, på en gång omhytas, Bristerna, ehurn något mil-
drade igenom nämnde olikhet i organisation af styrelsen, äro
dock i bufvudsaken de samma som vid gymnasium och lär.
domsskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
