Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 9. Den gamla och nya skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
ämnen, der förståndets öfning och bjertats bildning mera afses
än inbämtandet af ett visst kunskapsmålt, är den muntliga un-
dervisningen verksammare. Derföre vore angeläget att jemte
det allmänna lärorummet funnos minst 2:ne diga rum, dit
någon af lärarne, så ofta han pröfvade nödigt, bed inkalla
alla de lärjungar, hvilka i något ämne stodo hvarandra nog
nära, för alt med fullt gago åtnjuta gemensam undervisning.
2:o. Att sjelfstudium alltför tidigt ålägges lärjungarne, in-
nan de hafva förmåga att inhämta något igenom eget bemö-
dande. Af detta skäl böra tvenne fasta klasser med klasslä-
rare inrättas för de yngsta gossarne.
d:0. Ått monitörs-systemet ir en nödfallsutväg , ja! rent af
ett ondt, hvarifrån den gamla skolan kan lyckönska sig att
vura befriad. Medgifves, att moenitören väl icke kan till alla
delar fylla farärens. plats, men denna mångsidiga beröring lär-
jungarne emellan kan dock icke annat vara än ömsesidigt bil–
dande. Om monitörerna gäller: docendo discunt. Doris egna
insigler upplifvas och redas, i det de meddelas åt andra. De
uders sade skola kanske till och med finna kamratens ordalag
mera lämpade efter sin fatt ning än lärarens. Detta ömsesidiga
vexlande biträde af lärare och lärjungar bildar ett lefvande
oafbrutet samband ifrån läraren till den yngste lärjungen, och
verkar en förtrolighet emellan lärare och lärjungar, som gil-
ver If och fvefnad åt hela "skolan. "Dock torde det vara en
stor svårighet att med vexelundervisningen, vare sig vid för-
hör och undervisning af monitörer eller vid öfverläsning inom
lexlag, förena det allvar, hvarförutan studier aldrig skola med-
föra fullkomligt gaga. Det är derföre i sin ordning, att utom
läraren i det ämne, som läses för timmen, någon af de öfrige
lärarne är tillstäådes, icke för alt undervisa, utan för alt gå
lärjungarne tillhanda med ledning, upplysningar och råd, och
tillse att så väl förhör som öfyv ens isning förrättas med ilit,
noggr rannhet och allvar. Ty skall hela Skölan skötas af en
Järares så skola många förseelser blifva obemärkta och sålun-
da bänder, att Medan läraren är upplagen i ett lexlag , skämta
och skalkas de öfrige och taga sig nog mycken frihet
4:0. Ått då gossarne skola läsa sjelfva och blott vid före-
fallande behof rådfråga läraren; dessa antingen af fruktan el-
ler -oförstånd skulle uraktlåta att fråga. Denna anmärkning
förfaller; då man vet, att lärarne sjelfmant i lexlagen efter-
höra, buruvida gossarne förmå hjelpa sig fram, och derjemte vid
tentamina, då hela kursen genomgås, Hafa tillfälle att bättra
efter, bvad som kan vara uraktlåtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
